Hej !
Dagarna springer iväg och jag är totalt dränerad både psykiskt och fysiskt av all den mentala urladdning som sker nu sista veckorna innan examensdags!
Vi har vår absolut sista praktiska examination på tisdag nästa vecka, som är det sista vi kommer göra, där det inte finns utrymme för några som helst misstag eller felbedömningar! Då gäller det! Imorgon är vår sista lektion… NÅNSIN på sjukgymnastutbildningen…
Lägenheten packas undan för undan ned i lådor och var gång lite av mitt liv, en epok som varat under 3 år. 3 år som utvecklat mig som person, sjukgymnast, atlet och människa mest under mitt hittills 25 åriga liv.
Det är inte för inte det känns som ett virrvarr och huvudet är fullt av bomull, kroppen är lätt rastlös, men energilös då tankar och framtidsstress som blandas av glädje, nyfikenhet, spänning men också osäkerhet,ovisshet och vemod.
Så senaste veckorna har varit minst sagt turbulenta.. på ett stillsamt sätt men inombords aos av känslor :), jag har prioriterat att bara umgås med mina vänner i klassen, varit med på aktiviteter, fester och tillställningarna som är det sista vi gör tillsammans nu, jag njuter och suger ur det sista för allt vad jag är värd 🙂
Därmed har jag också dragit ned på min träningsdos, har liksom inte känt att jag varken hunnit med eller velat prioritera det just nu så som min skalle varit ! Och det känns.. helt ok 🙂 Då jag vet att detta är en sista period och det är såhär det får vara just nu, sista veckorna… göra det man vill, samla motivation, energi och lust!
Ja är verkligen helt snurrig av att ta examen, avluta ett liv, söka ett nytt! Det är en lätt livskris och identitetskris minst sagt… Utan att för den sakens skull få er att tro att jag är ledsen, eller förtvivlad (även om detta är känslor som blommar upp också emellanåt;) ) men det är ändå sådant som hör till antar jag.
Och jag som den stora grubblare jag ibland kan vara fastnar gärna i mina tankar, eufori och nostalgi ….
… Jag blir upprörd… Upprörd av att nya saker skall ta vid krävs att vissa saker måste få ett slut.. Och jag vill inte det.. inte just nu.. inte än…eller !?
Så av min situation att döma så förstår ni kanske varför det är lite tyst på min front här just nu, lite splittrat, lite moloket, lite glatt, lite jobbigt, lite förvirrat 😉
Men det är med stor glädje jag nu njutit och njuter min sista vecka innan examensdags,
7 juni kl 10.00 kommer jag att gå ut som 2013 årskull fysioterapeuter! Vilket jag är galet stolt över och det är vi alla värda, och det är något vi alla kommer göra otroligt bra.. det vet jag !
/ M