Jag tycker att denna träningsvecka hittills varit riktigt bra. Korta effektiva pass med total närvaro och endast mina andetag som musik. Något pass längre men även det lika bra, roligt och glädjefyllt. Har chinnat, dippat, rott, sprungit och mosat kroppsdel för kroppsdel. Jag har hittat drivet och jävlaranammat, varit där och varit med. Jag vill ju vara med, vill kunna hävda mig dagen det gäller och uppnå mitt mål jag satt för mig själv, även om det är en bit kvar tack o lov.

Jag får mycket energi av människor som står mig nära men även från människor mer fjärran. Det gör skillnad, stor skillnad och det är de där små orden som gör det, precis som en liten ändring i tekniken vid vissa övningar kan göra underverk för utvecklingen.

Skön och härlig fredag vart det. Skratt blandat med bus och allvar. Tillsammans med några vänner och våra barn blev det discobowling. I body Science namn bowlade jag, med blandat resultat, hm hm. Slagen av en 6-åring vart man då. Borde bett om staket runt banan även till oss vuxna. Men som sagt, man kan ju inte vinna jämt, eller hur?! 😉

Jag hittade dessutom mitt favoritflipperspel i ena hörnet av bowlinghallen och där fastnade jag och damn vad kul. Mina egna är ju trasiga och står bara och dammar i källaren så jag spenderade barnens lördagsgodispengar på flipper ikväll, ha ha…