Jag började på detta inlägget förra veckan efter att jag kommit hem från AF-teamträffen i Stockholm men av flera anledningar hann aldrig skriva klart det. Anyway, här kommer det bättre sent än aldrig! 🙂
”Helgen som gått var helt fantastisk och väldigt behövlig. Jag och Stefan åkte till Stockholm på fredag eftermiddag och stannade fram till måndag förmiddag! Så skönt! Främsta anledningen till vår lilla utflykt var en AF Teamträff som MMsports anordnade. Jag är så glad att jag är med i Team Body Science/MMsports, vilket annat team har liknande events och med Sveriges samlade elit i spetsen som är generösa med råd och tips!
Vi samlades på Flex Gym i Hagsätra på lördag morgonen och började teamträffen med en kostföreläsning av Jill Holmström som även hon är dietist…och inte vilken dietist som helst utan en sjukt duktig, drivande och inspirerande dietist! Jag kan tycka att det är extra roligt att se en kollega som lyckas i denna branschen, som har sunda värderingar, som slår hål på myter och som vågar ta plats. Stor eloge till Jill!
Jill fokuserade mycket på näringen i maten som ofta glöms bort. Människor inom fitnessbranchen tenderar att fokusera på kost i enkla termer: kalorier, fett, protein, kolhydrater men glömmer bort att mat består av så mycket mer än så och att kroppen är extremt komplex. Allting hänger ihop som en kedja och alla näringsämnen påverkar varandra i ett samspel. Det behövs upprepas och nämnas flera gånger för det glöms ofta bort som sagt. Jag tänker mycket på näringen i maten och vilken mat som mättar bäst i förhållande till hur mycket näring jag får i mig. Jag tror att detta är jätteviktigt och därför funkar det inte att äta samma sak varje dag för mig under diet utan variation är ett nyckelord.
Jill tog även upp en del om kosttillskott vilket var intressant. Ni som läst min blogg ett tag vet att jag kanske inte är den första att marknadsföra olika tillskott utan är snarare ganska skeptisk och tror på att maten måste ALLTID i första hand. Men visst kan flera tillskott vara till hjälp och Jill rekommenderade i stort sett samma saker som jag själv tar och brukar rekommendera andra: aminosyror, kreatin, koffein och beta-alanin. Där har ni mina stapelvaror inom kosttillskott. Sen älskar jag även Body Science Casein för att göra olika goda smoothies, proteinpannkakor och fluff! Min räddare när jag är hungrig, sötsugen eller bara är lat och vill ha någonting gott.
Efter Jill så tog Robert Berg och Kristian Sewén över och berättade om hur de kom in på AF, deras första tävlingssatsningar, olika misstag de begått och vad de hade lärt sig. Väldigt intressant! Därefter hade vi olika workshops i chins/dips/rodd och vi tittade på lite olika tekniker och vad man kan tänka på.
Jag med AF-drottningarna Jenny Adolfsson och Helena Forsén. Bättre atleter får man leta länge efter.
Min motivation har kommit och gått nu de senaste veckorna, främst då jag haft problem med mina armbågar. Jag får sjukt ont på insidan av bägge armbågarna efter att jag kört chins, dips och även rodd. Allt där jag böjer på armbågarna i princip. Jag fick lite tips och råd av alla hur jag skulle kunna fortsätta träna utan att få så ont (bland annat genom att använda ett gummiband som man kan hänga på tex chinsstången och få extra stöd och att avlasta). Jag har även börjat stretcha underarmar och triceps mer. Så tack för alla era tips, det är guld värt just nu.
Det är svårt att motivera sig att ta i när det gör ont någonstans (och smärta ska man givetvis ha respekt för) så jag har vilat mycket, kört en del rehab, sprungit och gjort annat som inte involverat armbågarna så mycket. Jag har blivit mycket bättre och har inte lika ont längre så jag är glad att jag lyssnar på kroppen och inte bara kör på och riskerar betydligt allvarligare skador. Resultatet nu är tyvärr styrkeförlust i just de momenten jag ska tävla i….och därmed minskat självförtroende eftersom det här händer så nära inpå tävlingen. Jag vet att styrkan finns där men mentalt är jag inte med på banan…Så gnistan och kämparglöden har inte funnits där och jag har funderat till och från om det är värt att ställa upp i SM.
Någonstans har jag ändå hoppet kvar och tänker hela tiden att det ordnar sig. Jag kommer sikta på SM in i det sista nu, försöka tända till och göra mitt bästa efter de förutsättningar jag har. Jag är sjukt envis som person (både på gott och ont) och det ska mycket till innan jag kastar in handduken. Ca 5 veckor kvar nu och mycket kan hända på den tiden. Det enda som behövs är lite hopp, självförtroende och massa positiva tankar! Let’s do this! 🙂
