Hjälplösa tjejer och stora starka karlar år 2015?

28 november, 2015
28 november, 2015

ladda nedHej på er!

Just idag känner jag att min ilska bubblar över, jag har aldrig tidigare mött denna typ av könsdiskriminering och blir helt chockad varje dag. Blir både förbannad och ledsen över att det faktiskt finns folk där ute som har den åsikten att tjejer är mindre kunniga eller mindre värda, är ni födda på stenåldern eller!? När jag bodde i Umeå mötte jag aldrig den åsikten, och om jag gjorde det så skrattade jag åt de personerna som yttrade sig så himla dumt och så släppte jag det direkt. Men nu kan jag inte göra det längre!

När jag flyttade ner till Stockholm och fick världens chock, mitt första jobb här var som kundbokare och jag ringde då upp kunder för att boka in möten med säljare. Visst det är ett kvinnodominerat arbete, men jag möttes OFTA av kommentaren ”men lilla gumman”! istället för att möta mig med respekt och föra ett normalt samtal. De första gångerna blev jag så chockad att jag inte hade något att kontra med, men efter vi avslutat samtalet och han ”vunnit” genom att förminska mig och på så sätt sätta sig själv lite högre på piedestalen så blev jag så jäkla förbannad! Sedan bytte jag jobb till ett städjobb, (vilket också är ett kvinnodominerande jobb) där många hade den synen att jag var en hjälplös, korkad och helt okunnig liten tjej som skulle komma och försöka städa hos dom. En gång skulle jag städa ur en riktigt grisig lägenhet, det var en man som bodde där och det var så äckligt att jag var på väg att vända i hallen. Det satt matrester fulla väggarna och i taket i köket, toaletten ska vi inte ens gå in på och i det stora rummet bytte tapeten färg när jag nuddade den med trasan. Jag hade tre timmar på mig att städa ur den vilket han var väldigt noga med, jag gnuggade i stort sett hela köket med svinto och försökte få bort det allra värsta. Så kom han förbi och kollade läget och började peka på saker som jag inte hade gjort ännu och kommenterade typ ”tänkte du inte göra det här eller?” precis som om jag var lat och försökte strunta i vissa saker, han sa också ”men lilla gumman det här kan ju inte vara så jobbigt att få bort?” Han började till slut också ifrågasätta min lön och hur mycket jag tjänade.. Jag mådde ILLA, både av hur äcklig lägenheten var men även över hur han kommenterade mitt jobb och hur han nedvärderade mig. När jag hade gnuggat bort det allra värsta i fem timmar utan någon som helst rast där jag hunnit äta eller så blir han sur och säger att jag tog för lång tid på mig och att han skulle prata med min chef för att jag inte hade gjort ett bättre jobb!? Där och då var jag så trött att jag inte ens orkade kommentera hans påhopp, hans kompis stod bredvid och skämdes och jag sa bara ”aa men gör det!” och så gick jag därifrån.

Nu har jag fått ett nytt jobb inom träningens värld på ett gym och möts återigen av killar som tror att jag inte kan lika mycket som mina manliga kollegor, dom säger saker såsom ”Jobbar inte XX idag? okay men jag kommer tillbaka när han jobbar istället” när jag förklarar att jag kan fixa det där kortet eller sälja det där kosttillskottet till honom så säger han istället bara att ”nej men jag kommer tillbaka”. Det finns killar som inte ens hejar på mig när de kommer in i gymmet, de struntar helt i att jag står där men de hejar på mina manliga kollegor. För någon vecka sedan kom det fram en rätt stor kille till mig och frågade om våra olika proteiner och vad skillnaden var, jag förklarade för honom vad skillnaderna på produkter och priser var medan hans kompis utbrister ”ofta HON kan!?” Jag blänger på honom en stund och fortsätter sedan hjälpa hans kompis istället och försöker att inte säga något dumt. För det är ju faktiskt inte hans fel att han är helt efterbliven!

Och nu idag har jag redan fått höra att jag inte är en riktig tjej för att jag inte har massa smink såsom ögonskuggor och lösfransar eller gelenaglar, jag är bonde för att jag inte är uppväxt i Stockholm och när jag säger att jag kan plocka vikter i gymmet själv så får jag kommentaren ba ”wow du är stark!” haha seriöst!? HUR jobbigt är det att flytta en tiokilosvikt från golvet till ställningen två meter bort?! Vi har även en man som bor på hotellet som brukar hänga här ibland, och han kommer med såna kommentarer ständigt. Han är väl 50+ och förstår inte varför jag ska göra samma saker som mina manliga kollegor. Idag kom en kund och sa att någon spillt protein över handfat och toalett så jag gick till städskrubben och tog fram trasa och rengöringsmedel och han följde efter min in i skrubben och sa ”men tina tina jag kan fixa!” då svarade jag surt att ”jag VET hur man städar!” tog mina grejer och gick. Han blev helt chockad och sa sen att jag var duktig och att jag inte var som en vanlig tjej.

Alltså vadå VANLIG TJEJ!? VAD är en vanlig tjej?! Är en tjej liten, svag, hjälplös, korkad, blåögd, har en massa smink och går runt i klackar och fina kläder varje dag?! Bara för att jag orkar lyfta en tiokilosvikt från golvet är inte det något häftigt, det klarar väl egentligen vem som helst oavsett vilket kön man har!? Och bara för att jag inte har en massa smink och massa fina kläder (för att jag faktiskt är på jobbet där jag går runt och bär och fixar!?!) är jag en pojkflicka då? Jag har alltid tyckt att det är en självklarhet att tjejer har samma villkor som killar och har aldrig märkt av det och därför inte tänkt att man behöver jobba mot mer jämställdhet. Men nu känner jag att det fan går för långt!! Hur kan man år 2015 fortfarande sitta på denna helt idiotiskt jävla korkade åsikt? Nästan så att man blir mörkrädd!

kommentarer, 147 Visningar

Kommentarer

kommentarer

tinawidmark

Posts Google+

Tina heter jag och är en träningstokig tjej på 25 år från Umeå men som flyttat ner till Stockholm för kärleken, Jag blev medlem i Team MMsports 2015 då jag satsade inför min debut i Bodyfitness. Jag ställde mig på scenen för första gången på Luciapokalen 2016 och nu jobbar jag mot en starkare kropp och en bättre form, följ min resa där jag kommer dela med mig av min träning och av lite hälsosamma recept :)