Det är lite roligt hur små saker, saker som vi tar för givet och inte tänker speciellt mycket på, kan betyda så mycket för en person.
Häromdagen var jag och gick med en patient i trapphuset på vår avdelning. Jag tänkte inte mycket på det annat än att det är ju riktigt bra träning att gå i trappa…! Senare fick jag höra av min patient att han inte gått i trappan på 2 år och var så rörd och lycklig att det gått så bra idag. För honom innebar funktionen att ”kunna gå i trappa” att han äntligen kunde ta sig upp på övervåningen, som han inte sett på 2 år…
Det fick mig att reflektera lite. Hur många gånger går vi inte runt och gör sysslor eller uppgifter som vi bara skyndar oss igenom och inte tänker på vad vi gör? Eller bara tar våra vardagliga sysslor för givet? Jag hade till exempel ett benpass igår, tunga benböj bland annat. Benböj är någonting som jag gjort hundratals gånger och tycker inte att det är riktigt världens roligaste övning alla gånger heller. Men i och med att jag träffade min patient samma dag så gjorde det att jag tänkte över det en extra gång.
Jag ska ju för det första vara glad att jag ens har ben och att jag kan träna dem…! Jag hade lika gärna kunnat suttit i rullstol eller haft andra besvär som gjort att jag inte ens kunnat tänka tanken på att träna. Bara träning, att se och känna musklerna byggas upp och stärkas är ju en fantastisk händelse i sig. Att kroppen har den förmågan är ju ett mindre mirakel.
Såhär är det ju inte lätt att tänka hela tiden och jag vet med mig själv att jag inte alls gör det alla gånger. Men man kan börja med att ta en dag, eller en timme och bara var närvarande i den syssla du just nu gör. Som att diska, hänga tvätt, borsta tänderna eller andra vardagliga (tråkiga?) sysslor som vi gör varje dag och säkert kan vara mer närvarande i nuet. En bra bok jag läser just nu är Mindfulness skriven av Thich Nhat Hanh. Där är fokus på att verkligen ta vara på dina vardagsysslor och göra dem till ”riter”. Som att borsta tänderna blir då en helig rit, där du ägnar all uppmärksamhet och tanke åt dig själv. Eller exempelvis riten att äta lunch i matsalen eller riten att träna ben på gymmet. Ju mer tanke och uppmärksamhet du ägnar sysslan desto mer värdeful blir den och desto mer kommer du lära dig uppskatta den.
Så var närvarande i även de mest vardagliga sysslorna men framförallt: var tacksam för dem och var tacksam att du har förmågan att genomföra dem varje dag. Jag ska till exempel träna rygg idag. Jag kommer behöva ta cykeln och ta mig genom kylan och hela vägen bort till gymmet. Men jag ska vara helt närvarande då. Och uppskatta den friska luften, snön, känna vinden mot ansiktet och bara njuta. 🙂
Kommentarer