Idag för ett år sedan återgick jag till mitt arbete efter fyra och en halv månads sjukskrivning och med ett pekfinger från läkare och ortopedspecialist om att inte stressa och inte belasta. Alls.
Krossade diskar i ländryggen och ett trasigt bäcken med kraftiga förslitningar på SI- leden med rotation av höger halva som följd smärtade dock ändå mer mentalt än fysiskt. Åtminstone ibland. Tills jag bestämde mig för att våga.
Med knappt ett halvår kvar till Sm i AF 2011 tog jag ett beslut om att tävla, ökade tempot på min rehab och sköt smärtgränsen framför mig.
Jag tog mig dit, jag tävlade och jag segrade.
Jag vann ingen plats på pallen, men ett nytt och starkare förtroende för min kropp och min förmåga!
