Japp, fullt ut sopstation.. Jag låter mig påverkas alldeles för lätt och efter SM känns det som att jag svajar något i min beslutsamhet dagligen.. Jag gillar det inte, jag mår verkligen inte bra av att svaja..
Så, svart eller vitt, så lever jag. Det finns inga gråzoner för att de tar för mycket plats helt enkelt och skapar förvirring.. Men det innebär också att då det inte är det ena- så är det onekligen det andra.. Och om det svarta ska stå för ytterskottet som är negativt och svårt så är det där jag befunnit mig idag. Jag har känt mig overksam, trött och sur. Inte kul alls.. Tänkte till och med skita i att träna av samma anledning, men lyckades tack och lov styra bilen till gymmet trots att jag passerade min egen parkering på vägen dit. Väl där kände jag irritationen i min kropp och det skapade bara ännu mer irritation. Fan! (Min blogg- jag svär om jag vill.. 😉 ) Tänkte ta ut ALL skit över stängerna och maskinerna och var så nära att lyckas när Herr ”socialt-helt-jävla-missanpassad” entrar gymmet. All min fokus går till att störa mig på honom och hur han tar plats, är i vägen och cirkulerar som en jävla falk runt mig.. (Jag har sett dig! Och tro mig- jag vill inte se dig mer!!!)
Fruktansvärt frustrerande med dessa människor som inte känner av stämningen. Jag har lurarna i öronen och ändå ska han komma med små kommentarer och teckna med händerna.. Och givetvis stå framför mig och göra jämfota-hopp när jag kör i Cablecrossen så att det liksom blir oundvikligt att behöva vänta på honom för att inte bli nervevad..
Men mest irriterande av allt är att jag låter mig påverkas.. Jag är bättre än så, men inte idag. Lurarna åkte av och dragremmarna for i väskan tillsammans med shakern. Sen tog jag mitt dåliga humör och åkte hem..
