Min första semesterdag 🙂 Tjohoo..eller..njae. Jag är riktigt trött på alla som gnäller om vädret, men måste snart hålla med. Inte förutan att jag önskar att jag bara kunde släppa allt här hemma och dra dit det är varmt. NÅN plats måste det väl finnas där det finns anledning att dra på sig en bikini? Tur att jag köpte på mig tre nya apsnygga när jag var i Thailand i våras. JÄTTEBRA!
I fredags firade vi en kollega och vän som fyllt år i veckan. Det blev en ganska lugn tillställning med middag och mys, det räcker gott och väl för mig. Vargen fick sitta i bilen ensam en längre stund för första gången och det gick riktigt bra! Stolt mamma! Belöningen blev gos i soffan och film. (jaaa, han älskar verkligen att titta på film 😛 ) Fredagens träning vart lite morgonträning, sen faktiskt inget mer. Vaknade på morgonen och hade förkylningskänslor, lite snorig och så. Senare på dagen var jag lite rädd att jag hade begynnande feber också, så jag tog beslutet att låta dagen passera och invänta kvällsmyset istället.
I lördags kände jag mig något piggare så jag packade väskan och stoppade vargen i bilen och åkte till stan för att möta upp Helen på ett styrkepass. Helen är en av de få människor i närheten som själv satsar på att tävla- och hon är riktigt duktig! Detta året hägrar SM i BF och det ska bli fantastiskt kul att få se slutresultatet 🙂 Vi körde ett ryggpass tillsammans och trampade lite löpband efteråt. Vi avslutade passet med en kopp kaffe och snack om träning/tävling, diet osv. Så skönt att få prata med någon som förstår och försöker komma med förlag på lösning och ideér! Kvällen blev mys här hemma, började känna mig lite hängig igen så det var ingen idé att försöka fly och förneka, utan hoppa i säng i tid för att orka söndagen också.
Hela söndagen kändes som en enda lång promenad, var ute och miljötränade vargen i parken. Det tar sin lilla tid att vänja sig vid mycket folk, och det tar sin lilla tid att gå framåt när allt luktar så fantastiskt gott och är superspännande! Han skötte sig dock ypperligt bra, och på eftermiddagen när det var dags för fika så slocknade han snällt under min stol och låg alldeles stilla i nästan två timmar tills det var dags att gå hemåt igen..
