Tack!

28 januari, 2016
28 januari, 2016

Här kommer ett inlägg om vad som är viktigt i livet. Låter det högtravande? Japp. Och jag vill därför inleda med att säga att det här kommer handla om vad JAG tycker är viktigt i livet. Vad du värderar är helt upp till dig. 

Imorse satt jag och rensade ut ”fluff” på mobilen för att skapa lite utrymme, och gav mig i ett desperat försök att hitta några extra bytes på att rensa i ”notes”. Viktanteckningar från gamla pass och kostregistreringar från dieten rök – när jag plötsligt snubblade över denna eminenta lista som jag glömt att jag hade skrivit:

Glöm inte att stanna upp och tänka efter vad som är viktigt, egentligen.

Glöm inte att stanna upp och tänka efter vad som är viktigt, egentligen.

Jag hade landat efter tävlingarna, börjat bygga upp, öka på kosten, det nya året hade redan passerat en vecka och jag stod lite utan plan – och med hundra möjliga planer. Ville göra allt, här och nu. Energin visste inte var den skulle ta vägen och, lustigt nog, allt stod i vägen. Jag blev arg, frustrerad – stod och stampade. Fast jag visste inte hur, varför, vad var kärnan, vad ville jag. Svar jag blivit utlovad dröjde på sig och jag slet mitt hår. Men jag visste samtidigt att det egentligen bara handlade om dagar, minuter. Tid när andra tog det stilla och njöt av ledigheten. Inte min starka sida haha

Så jag började strukturera upp allt, inklusive mig själv. Vad kan jag påverka, vad kan jag inte påverka. Vad är bråttom, vad är inte bråttom. Vad behöver vila, marinera, tänkas igenom – kanske tom genomlidas. Allt kan inte vara en dans på rosor, vissa saker är både tråkiga och förjävliga – för att de måste vara det. Ett tag i alla fall. För länge ska man inte dras med någonting ont – varken yttre eller inre – men ibland måste man stålsätta sig för att komma ut på andra sidan.

Listans ordning kan diskuteras. Men jag tror att det är bra att göra en lista för sig själv ibland. En annan sak man kan  göra ibland, är att tacka. I mitt tidigare liv var jag gift med en kille som var katolik, han bad varje kväll innan vi skulle lägga oss och jag började göra detsamma, fast på mitt eget vis. Eftersom jag inte är troende valde jag att inte låtsas som att jag var det heller, det vore hyckleri, men när han bad så passade jag på att gå igenom allt jag är tacksam för. Inte för att se bra ut hos hans gud, utan för att höra mig själv säga det och göra mig själv varse om hur bra jag har det. Testa att tacka högt för dig själv ikväll när du släckt lampan. Tacka för att du har hälsan i behåll, eller för att du har en kropp som är stark nog att göra knäböj, för att din syster har fina barn, för att du kan resa, för att du har mat på bordet, slipper frysa, har en fin vän, för att du våga säga upp dig – eller för att du tog dig samman och gick vidare när du blev uppsagd – eller för att du har en jobb du trivs med. Tacka för att din vän har funnit kärleken, för att din pappa fått vård eller för att någon, nån gång uppfann kaffekokaren så att du kommer upp på morgonen. Stort som smått, vad du än tackar för är värt att påminna sig om.

Your call

Your call

Tack! 😉

 

Kommentarer

kommentarer

sarahida

Posts Google+