Jaa tävlandet ligger på hyllan så länge då formen i dagsläget ser ut ungefär som barbapappas 🙂
Jag försöker få till någon liten struktur på träningen men utan att pressa mig om jag inte har kroppen på min sida eller om det istället blir till ett stressmoment. Inte lätt alla gånger då jag är van vid att ha mkt energi med en hög träningsnivå, så att kroppen nu inte alltid hänger med som jag vill kan lätt bli frustrerande. Det jag gillar med att träna nu är dock att jag har en helt grym muskelkontakt! Det krävs inte så mkt ansträngning av muskeln för att få ett riktigt bra pump o den känns ordentligt genomtränad. Vet inte riktigt vad det beror på, kanske den ökade blodvolymen i kroppen, ingen aning mer än att jag gillar det. Men det gör ju även att det måste bli lite extra vila mellan seten, oxå pga flåset, eller får jag varva två olika muskelgrupper så att muskeln hinner slappna av lite innan nästa set om jag ska orka lyfta hanteln.
Det jag tänker speciellt på nu under träningen är buktrycket. Inga övningar, som te.x benpress då bäckenbotten redan är försvagad av hormonet relaxin. Bäckenbotten blir av förståeliga skäl uttänjd och försvagad och genom att öka buktrycket kan bäckenbotten försvagas ytterligare. Så inga krystövningar! Jag försöker oxå skona bäckenet genom att undvika gresande övningar, såsom utfall, utan försöker hålla ihop mitt bäcken så gott det går.
Jag gör heller inga magövningar nu när magmusklerna är delade. En del säger att man kan göra t.ex plankan, men det är inget jag själv tror på så länge magmusklerna är delade utan det får snällt vänta tills efter förlossningen o tills de har dragit ihop sig igen. Sen gäller det att lyssna, lyssna, lyssna på kroppen! Jag vet att jag inte alltid är rätt människa att förespråka det då jag är van vid att alltid köra på hårt, o står man där med grymmemusiken i öronen är det inte alltid lätt att tagga ner. Men jag försöker!
Annars funkar väl träningen ok o får justeras efter hand vad kroppen är på för humör. Jag har rätt mkt höftproblem, en kombo av mina slappa leder + relaxinhormonet, så där är jag väldigt försiktig. O en del övningar får man helt enkelt justera litegrann då man har en medicinboll som hamnar mellan dig o vikterna, men det funkar bra med lite fantasi. Vardagen är nog värre. Råka tappa nåt på golvet, ja det är bara att välja mellan låta huvvet explodera av trycket när du böjer dig eller helt enkelt bara glömma bort saken. O att få på sig strumpsockarna, oh my.. där kör jag lättast en variant med att lägga mig på ryggen i sängen, benen upp i luften samtidigt som man kränger på sig dom o sen bli liggandes, flåsandes, för att sen rulla ut mot kanten o upp på fötterna igen. Som en sköldpadda som hamnat på skalet ungefär 🙂
Kommentarer