känslor

20 november, 2014
20 november, 2014

Om 3 dagar står jag brun & grann på den där scenen på Scandic Star i Lund. Så många gånger jag har suttit där i publiken och tänkt ”man kanske skulle…” Sen gjorde jag det!
Nästan ett helt år har jag väntat på denna dagen och känslan att allting kulminerar i EN ENDA DAG är överväldigande, och lite sorglig. Sedan i januari har mycket av min tid och energi gått åt till att planera kost och träning och den senaste tiden har mer eller mindre ALL MIN TID spenderats åt dessa förberedelser. Planera inköp, göra matlådor, packa väskor, planera träningspass och lägga upp hela dagen för att få tid till mina träningspass! Jag klagar inte, jag gillar livsstilen och fram till för ca två veckor sedan har det inte varit särskilt jobbigt att behöva ”välja bort” vissa saker för att förverkliga detta. För det handlar mycket om det, att ”välja bort”. Så ser iallafall de flesta på det… Många undrar är det värt att skippa fredagsfrukost på jobb, eller kl 3 fikan, eller andra sociala tillställningar… Faktum är att jag inte har behövt skippa något, jag har haft min egen frukost och 3 fika, jag kan ta med min egen mat när jag e bortbjuden och jag har faktiskt haft en fri måltid i veckan fram till för några veckor sen. Så i min värld ”skippar” eller ”väljer jag inte bort” något, jag väljer något annat!
Men för dig som funderar på att tävla, så var medveten om att många är oförstående och kanske till och med kommer idiotförklara dig för dina val. Du kommer få ”försvara” dig många gånger, och förklara en hel del. Men om du är nöjd med ditt val så borde det vara enkelt att bara låta det rinna av dig… Ja det kommer att bli jobbigt och du kommer bli ledsen och less på det några gånger (speciellt i slutet) men låt inte någon annan välja åt dig, stå för ditt val!

Jobbigast för mig har inte varit kollegor och vänner som har åsikter och kanske tycker att jag är tråkig. Jag kunde inte bry mig mindre om vad de ttcker om mitt val…jobbigast är när de som står mig allra närmst har ifrågasatt eller kritiserat min livsstil. Jag förstår ju nu att det handlar om en oro för mig, mitt välmående både fysiskt och psykiskt. DET ÄR en extrem satsning och man testar sina gränser till det yttersta! Man blir lite avskärmad de sista veckorna och kanske inte beter sig som sitt vanliga jag. Utseendet förändras, man blir smal…eller ja deffad kallar vi ju det 😉  Förstå dem, prata med dem och förklara vad det innebär och att du kommer komma tillbaka fyllig och fin igen :) Oron är ju inte heller obefogad för jag har förstått att många kan fastna i rutinerna då man inte vill gå upp i vikt och ”förstöra” formen…något jag såklart själv varit orolig för och funderat över…men jag har landat i att jag kommer känna mig STARK och pigg och kunna utveckla mina svagheter…dessutom vad är livet om man ska oroa sig hela tiden?

Jag ska inte ljuga och säga att dessa sista veckorna inte har varit tuffa… kombinationen
ny på jobbet+heltidsjobb+pendling+
träning+diet HAR varit jobbig nu i slutet. Jag har varit trött, inte orkat prata med folk eller träffa ens min familj…men det är helt ok, en uppoffring jag har vart villig att göra denna korta tiden…på söndag ska jag få ha nästan alla mina nära & kära i publiken i Lund…sen ska vi ÄTA :)

Just nu…i detta ögonblick, sitter jag invirad i en filt i min soffa och känner mig lycklig och hög på livet!! Jag njuter av varenda sekund just nu! Träffade coachen för en stund sedan och diskuterade detaljer, och det känns så jäkla bra! Ikväll ska vi ses på gymmet för en formkoll och imorgon ska jag och Micke åka och handla all min laddningsmat :) Kommer att försöka återkomma med mer uppdateringar de sista dagarna nu knnan dagen D :)

kommentarer, 256 Visningar

Kommentarer

kommentarer

cecil

Posts Google+