Tillbaka i rutiner, tillbaka i vardagen och det känns bra. Riktiga matrutiner, träningen rullar på och det är 3,5 månad kvar till tävling. Fokuset ligger stenhårt, motivationen finns på gymmet. Nu kämpar jag på in i det sista.
Det är inte lätt alla dagar, men man får inte glömma varför man gör det här. Jag gör det framförallt för mig själv och för att jag brinner för det jag gör. Efter ett stenhårt gympass, svetten gör mig dyngsur, dallrig i hela kroppen och man känner sig pumpad. Jag älskar känslan. Jag älskar att känna att jag verkligen tagit ut mig in i det sista. D e n känslan försöker jag alltid komma tillbaka till om motivationen vacklar och gör mig frånvarande. Tappar man fokus så är det så viktigt att försöka vrida tillbaka fokuset till rätt punkt. Det har jag fantastiskt stöd från mina vänner till och från min egen känsla, mitt eget mål.
Har även fått en coach nu, Jonas Franzén, arbetar som PT på Nordic Wellness här i Örnsköldsvik. Ett fint stöd och de dagar som psyket fallerar så spottar jag ur mig lite mot honom och peppas om igen. Det är så viktigt att försöka öppna sig för coachen, säga hur man mår, försöka fundera ut varför man mår så och tillsammans finna en lösning. Psyket är 60% av träningen, mycket viktigare än vad man tror.
Många tycker säkert jag är riktigt galen som ställer mig på en scen första året som jag styrketränar. M e n jag gör det för mig själv, jag gör det för att jag vill det och jag kämpar in i det sista så jag ska vara nöjd över resultatet. Ta lärdom, få nya erfarenheter. Frågan jag ställer tillbaka är: Varför skulle jag inte? J a g vill det här, min kropp och mitt beslut. Jag har fantastiskt stöd vid min sida, från vänner, min dietist, coach och familj. Varför? För när jag väl har bestämt mig för något – då kör jag!
Kommentarer