Jag borde naturligtvis ha vetat bättre. Jag VET bättre.
Jag. Ska. INTE. Äta. Socker.
Alls.
Diet eller inte diet. Jag är som en alkis. Jag kan inte ta bara En. En blir två, blir tre, blir fem, blir till tre dagars svull-orgie.
Efter flera månaders hård diet så kickade jag igång kroppen med att trycka tre paket riskakor med Nutella på under tävlingsdagen. Sen efteråt följde choklad, sen mer choklad… och ännu mer. Och så var någon på jobbet snäll och köpte glutenfria kakor. Ååååh, KAKOR!! Jag åt upp hela paketet på två dagar.
Matlådorna har jag skött exemplariskt efter tävlingen, men mellanmål har bytts ut mot betydligt onyttigare varianter lite nu och då. Riktigt jävla illa och inte alls så jag hade tänkt göra. Jag har gjort helt andra val, helt tvärt emot bättre vetande.
Fast jag vet att jag måste låta bli, så är det svårt att acceptera det ibland.
Tack vare en sockerfri helg hos J med bra LCHF-mat, så kom jag på fötter igen. Dimmorna lättade och det akuta suget avtog. Men pga att även hormonerna vaknat till liv så ligger det där och gnager och kommer väl att göra så i alla fall i några dagar till. Men jag vaknade liksom. Och nu, två och en halv vecka efter tävlingen och några kilo choklad senare så var jag tvungen att göra det där jättejätteläskiga – ställa mig på vågen. Jag ser ju på kroppen att den är mycket slätare än för två veckor sedan, nästan alla mina fina konturer har gömts under fluff *snyft* men hur stor ”skada” har jag åsamkat mig själv?
+ 4 kg.
Inte så jäkla farligt ändå, med tanke på att mycket av det nog är vätska både pga kolhydrater och hormoner. Jag kan känna att jag kom lindrigt undan från mitt återfall. Men jag slog i taket för den maxgräns på viktuppgång jag får göra inför nästa satsning. Så nu är det stopp.
Enough is enough.
Detta tar jag med mig till nästa tävling och får försöka utarbeta en plan hur jag bäst står emot sockret efteråt. En fetare kost kan vara lösningen…
Kommentarer