Har ett tag funderat över min roll som mamma. Vad omgivningen förväntar sig av en mamma. Hur hon ska vara, hur hon ska bete sig osv.
Alla som har barn kan håller med om att bli förälder är de bästa man kan bli. Att man har ovillkorlig kärlek till sitt/sina barn och de förgyller ens liv med massor av kärlek men även bekymmer.
Men som mamma blir allt de där lite extra. För man ska vara så duktig hela tiden. Man ska hinna med barn, man, hushåll, och jobb. Man får helst inte gnälla och tycka vissa saker är jobbigt. De är ju din uppgift som mamma och kvinna.
Du ska bara acceptera att de är du som går upp kl 5 när ditt barn tycker att de är morgon medan mannen/sambon ligger kvar och snarkar i några timmar till. För att sen köra 180 hela dagen tills du stupar på kvällen av utmattning. Du ska vara som en bläckfisk med 8 armar så du hinner med allt och alla samtidigt.
Men ifall du ens börjar tänka liite på dig själv och dina behov raserar allt. Mena varför ska du vilja ha något annat än ett liv som mamma? Varför ska du ha egna intressen eller egentid när du är mamma?
Varför skulle jag inte vilja det? Bara för att man blivit mamma, måste man ge upp alla sina tidigare intressen?
Anledningen till att jag tar upp detta är att jag fått många som har reagerat när jag valde att satsa på min hälsa och träning.
Fått många kommentarer om hur jag hinner med allt som mamma och hur träning kan vara viktigare än mina barn och struntar i dem.
Anledningen till att jag började träna från första början var för mina barn skull. Jag var inte långt ifrån att väga 100 kg efter min sista graviditet. Var olycklig med mig själv och kände att jag inte orka hänga på mina barn fysiskt. Kände att skulle jag fortsätta i samma onda spiral så skulle jag missa massor av mina söners uppväxt. Jag gjorde valet att börja ta tag i min hälsa för deras skull och min så klart. Har haft ett mål och gjort mitt bästa för att nå dit.
Men självklart så stack de i mångas ögon att min tid gick till det. Men de betyder inte att jag vart en sämre mamma för de. Betyder inte att jag inte älska dem lika mycket eller vill deras bästa. Betyder att jag blivit en gladare mamma som äntligen kände att fysiken inte längre vart ett hinder.
Jag kommer läggs ner mycket tid på träning även denna gång efter detta barn är född eftersom jag vill kunna finnas där för mina barn livet ut. Vet även att jag kommer ha min mans stöd och hjälp denna gång.
Jag har valt att ha ett liv utanför mammarollen och jag vet att jag kommer vara lycklig på alla sätt och vis. Men de viktigaste är att jag vet att att de är inge fel att ha andra intressen och drömmar förutom familjen eftersom dom finns där också hela tiden.
Min kärlek till mina barn försvinner inte enbart för att jag har hittar kärleken till träning. Man måste komma ihåg att man är en enskild individ och inte tappa sig själv bara för att man skaffar familj.
Om pappor kan kan ha sina fritids iintressen utöver familjen varför kan inte en mamma få ha de?
Våga vara mamma men även en självständig kvinna med egna intressen.
Puss och kram på er ❤
Kommentarer