Har väl konstaterat nu att detta inte kommer att gå över så lätt. Vad gör man lixom när man vill så mycket och brinner för någonting så mycket men samtidigt blir hindrad från att göra det fullt ut. Tanken att inte kunna träna är skrämmande och det är någonting som jag verkligen inte kan vara utan. Eftersom att jag satsar så mycket på det jag gör så är det också en anledning till att jag kanske inte tar det så pass lugnt som jag borde 🙁
Men för mig är känslan att vara i gymmet och träna något obeskrivligt.

I söndags blev det riktigt bra ryggpass tillsammans med Helene. Alltid lika roligt och trevligt att träffa henne och vi brukar få till riktigt bra pass tillsammans. Jag får ligga i lite då hon är grymt stark och jagar på riktigt bra!

I går var det i alla fall dags att försöka göra ännu lite mer åt att bli bättre i axel och huvud. Hade bokat tid på Napraform hos Nidal som jag blivit rekommenderad att träffa. Han var i alla fall riktigt duktig och på den halvtimmen jag va där så fick vi mycke gjort. Rättade till en duktig låsning i nacken sen konstaterade han att mon axel inte riktigt låg rätt och att set förmodligen är det som spökar. Så de blev en hel del obehagliga ryck och stötar för att lägga axelkulan helt rätt för att sen gå på mjukdelarna som var så spända att det också bidrog till att axeln inte kommit på plats.

Kan säga att det redan känns bättre men jag ska inte ropa hej ännu. Ska tillbaka på fredag och så får vi se hur det ser ut. Om allting ser bra ut och axeln lagt sig rätt kan jag börja jobba tillbaka baksidan som jag tappat endel av för att framsidan jobbat så mycke mer. Jag håller tummarna i alla fal 😉

Som tur är fick jag grönt ljus att köra ben idag så nu jäklar laddas det för slakt igen 😉

Kör hårt allihopa!!