Körde första passet i lördags efter att ha varit sjuk.. Galet taggad men samtidigt orolig över hur det skulle gå och om jag va frisk. Svårt att avgöra om man är 110 % redo att börja köra igång. Men jag bestämde mig för att köra och försöka ta det lite lugnt 😛

Jag har alltså kört bröst, axlar, ben, vila och rygg. Pga min axelskada så har min träningen förändrats endel. Men faktiskt till det bättre just nu i alla fall 🙂 jag utvecklas och tycker jag svarar bra på träningen så varför ändra?

Tanken jag har nu är att jobba med betydligt lägre vikter fler reps men ändå öka upp till en tung belastning. Säg att jag ska köra pushdowns när jag kör triceps, så istället för att ”värma” upp och sen välja en vikt för att köra en 6a. Så kör jag många set med upptrappning. Kanske kör tre set med 20 reps och ökar vikten för varje set, ökar igen och kanske bara orkar 18, ökar igen och kanske bara orkar 15
Så vikten höjs för varje set och repsen droppar. Men strävar alltid efter att göra så många som teknik och kontakten tillåter. Fortsätter att öka upp tills jag kanske bara orkar 6-8 stycken och där stannar jag och kör ett set eller och ibland avsluta med ett dropset. Så istället för att bara köra några ”uppvärmnings set” där man faktiskt inte tänker på vad man gör mer än att känna på vikt och rörelse så ser jag alla set som en del i övningen. Väljer jag en vikt där jag orkar köra fler än tänkt så gör jag det och det är det som sätter ribban för nästa set och vikt.

Variation och överbelastning tror jag på, att för varje pass utsätta muskeln för en ny utmaning. Att tvinga och göra det obekvämt för muskeln så att den måste anpassa sig

formen blir bättre och bättre i alla fall, vikten vet jag inte riktigt vad den ligger på just nu så jag inte vill väga mig efter art jag varit så sjuk sol jag varit så vill komma i fas först. Men det finns en plan och den håller jag sen tar jag en dag i taget 😉

Om ni vill läsa lite mer om mina och Helenes pass så kan ni kika in på hennes blogg, HÄR kan ni läsa om senaste ryggpasset.
Riktigt härligt att hitta någon man passar med i gymmet. Vi är minst lika galna och det är aldrig någon som ger sig. Det är endel utav de som driver oss hela tiden, ingen son kan vika sig före den andra 😉
Kan inte mer än säga tack Helene!

Nej nu blir det en massa jobb och planering 😉

Kör hårt allihopa!!