Då var jag här igen, med ett inlägg som tidsmässigt kommer alldeles för sent… I jämförelse med när det senaste lades ut alltså 🙂
Men jag lever i vanlig ordning ett ganska intensivt liv, och bloggen är inte det första jag tänker på när jag väl chillar i soffan… Framförallt är barnveckorna extremt pulshöjande 🙂
Men det jag kan säga är att sedan sist så har jag hunnit medverka i Ninja Warrior, tränat, jobbat, flyttat till vårt nya hus och sprungit Toughest i Malmö… Bland annat 🙂
Vad gäller Ninja Warrior så var det en kul grej, lite extra kul att vara en av de personer som de gjorde ett porträtt om. Nu gick det dessvärre inte särskilt bra i tävlingen, utan jag åkte ut på det hinder som de flesta andra också gjorde. Upplevelsen var ändå kul och som sagt, det var mest en rolig grej.
Annars är det mycket träning såklart som tar upp min tid, det är bara 3 månader kvar till Ironman! Har lite ångest över att jag cyklat alldeles för lite, men nu har jag kommit igång och det känns bara bättre och bättre. Löpningen känns grym 🙂 Jag har simmat en del också så simningen känns också bättre än nånsin (sen jag slutade tävlingssimma för 15 år sen iaf :)) Jag är ruggigt taggad på att få tävla lite!
Årets första tävling är iaf avverkad, nämligen Toughest i Malmö (förra lördagen). Ett måstelopp för att det helt enkelt är så fantastiskt kul! Jag hade inga som helst placeringsmål när jag stod i starten och definitivt inte när jag såg vilka som sprang. Herregud vilken elit, många som utan tvekan tillhör de bästa i världen! Men jag valde ändå att starta i elit eftersom jag är på väg mot min bästa form nånsin och visste att jag skulle ångra mig om jag inte gjorde det. Starten gick och jag lade mig redan från början bland de sista. Men efter hand som kilometerna tickade på så sprang jag också om fler och fler. Jag känner mig oerhört lätt (väger 10 kg mindre och har löptränat mycket). Dock har jag inte tränat på hinder eller något liknande överhuvudtaget men valde ändå några fastlanes. Så jag tappade lite på ett par hinder men slutade till sist på en 10:e plats! På samma tid som tjejen som vann i London…. Galet nöjd och dessutom kvalade jag in till VM i Canada 🙂 Så det kändes verkligen bra! Jag körde sedan ett varv till med mitt gymgäng och framförallt sambon <3 Där hade jag oturen att landa på grunt vatten när vi åkte sliden så foten fick sig en sjuhelvetes smäll. 9 dagar senare har jag fortfarande ont och har inte löptränat sedan dess. Men det känns okej nu så ska inte vara några problem 🙂 Nu har jag cyklat och simmat istället 😉
Annars är det lite fix i vårt fina hus som gäller och så jobbar jag såklart. Trivs verkligen oerhört bra på Räddningstjänsten i Ystad! Och så laddar jag för nästa tävling: Å-simmet den 28/5, en öppet vatten tävling på 3000m 🙂
Kommentarer