Dagarna går och längtan efter gymmet och träningen blir bara starkare och jag skulle nästan göra vad som helst för att få slänga upp en skivstång på mina axlar och böja riktigt tungt. Men.. det får vänta.. Magen är dock på bättringsvägen och smärtan är inte alls lika påtaglig som innan. Dessutom har jag under mina senaste försök till att få upp tempot på mina promenader lyckats relativt bra med att få upp flåset. Varenda framsteg räknas och omvandlas till positiv energi, vilken tas med och används under resterande delen av dagen.
Nu har även nedräkningen till nästa dietstart börjat och på måndag tänker jag börja förbereda mig mental på vad som ska komma. Sockret är sedan länge reducerat, dock passade jag på att unna mig lite godis i helgen, något jag inte gjort på flera månader.
På måndag kommer kaloriintaget minskas med 100 kcal, socker och gluten kommer tas bort helt från mina ätardagar. Även friheten jag tagit mig att äta lite senare på kvällen, dock inom kaloriintaget kommer tas bort och ersättas med regelbundna måltider och mellanmål. Strukturen ska med andra ord tillbaka.
Denna period offseason har varit betydligt bättre än förra, jag har nämligen inte gått upp lika mycket i vikt, jag har mått bättre och det hetsen kring mat och sötsaker har inte alls varit densamma som sist. Jag är med andra ord stolt över mig själv, men jag tror att det kan förbättras ännu mer. Men innan jag kan redogöra för hur det ska ske, så måste jag smälta den period som nu varit.
Jag är oerhört taggad inför mötet med coach Mikael Merighetti kommer ske i slutet av februari och början av mars. Planering, struktur och utmaningar är aspekter som kommer bli mer påtagliga igen och jag kan inte annat än säga att jag älskar det! Dock ska jag inte sticka under stolen med att utmaningarna är rätt påtagliga just nu också, med tanke på att jag måste hålla mig borta från gymmet.
En av de största utmaningarna jag står inför denna diet är kopplade till konsten att våga trotsa och bekämpa de hjärnspöken som dyker upp i slutet av dieten. De lär inte vara lätt och jag är inte den enda som hemsöks av oron för att inte kroppen ska svara som planerat. Styrkan jag kommer använda mig av för att motverka detta är förmågan att kunna stänga av sociala medier. Framförallt, Instagram och alla bilder på vänner och konkurrenter kan ställa till det och med det sagt menar jag inte att jag inte glad för andras framgång. Tvärtom! jag är oerhört glad för andras skull, eftersom jag vet vilket slit som ligger bakom, men i slutet av en diet kan kombinationen av min egen kroppsliga hemmablindhet och andras kroppsliga progression ställa till det. Dessutom har jag turen att kunna fokusera på annat än diet och träning, de må vara viktiga komponenter i min vardag som gör att jag mår bra. Men.. med rätt struktur, och rätt inställning tar de inte över resten av livet. De bäddas snarare in i vardagen och tar sig skepnaden som en slags motor för välmående, medan de vanliga livet tuffar på som vanligt.
Det är just den inställningen som bidrar till att jag har en möjlighet att lura de spöken som väntar runt varje knut i slutet av dieten. 
Kommentarer