Ja.. Då sitter jag på cykeln igen.. Passar på att fördriva tiden med annat än plugg.. Jag ska trots allt trampa i 90 minuter.. Kroppen känns lite trött och seg de få träningspass som är kvar drivs på så vis av ren vilja och envishet.. Jag ska inte ljuga och säga det är lätt… Tvärtom, det är tufft men hade inte väntat mig något annat. Det som är jobbigt är inte bristen på energi och styrka utan det ligger istället i eventuell försämrad möjligheten att prestera som jag vill i skolan. Med det sagt menar jag nu inte att dieten påverkar skolan, det återstår att se när resultatet på uppsatsen som skickades in förra veckan presenteras. Samtidigt får responsen som kommer efter nästa veckas presentation inför klassen också avgöra om skolan påverkas. Jag kan på vis inte därför dra några slutsater kring eventuell påverkan på mina studier än..Därför utgår jag ifrån att tankeverksamheten endast är lite långsammare än vanligt. Detta kan åtgärdas genom att börja med uppgifter i tid så att jag har en möjlighet att läsa arbeten/rapporter/fallstudier eller dylikt flera gånger om..
Med det sagt har jag beslutat mig för att köra två tävlingar även till våren, nämligen, better Bodies challenge den 5 mars och Battle of Scandinavia 2 april. Detta innebär att dieten kommer fortsätta som planerat efter sista tävligen (Luciapokalen) 28 november. Mer specifikt påbörjas diet numer två, första december. Jag får två dagars vila från dietandet i alla fall.
Många anser att det jag sysslar med är befängt eller snarare galet. Jag förstår dessa människor, det tycker jag med ibland.. Men samtidigt är detta numera en del av mig. Jag älskar att träna, jag älskar att utmana mig själv.. Och jag mår som bäst när kosten är strukturerad, faktum är att humöret är mer balanserat/harmoniskt och jag presterar bättre i skolan. Dock kanske jag inte ska säga att humöret är i balans just nu.. Jag kanske inte får några aggressiva utbrott.. Eller jo det händer.. Men det jobbiga är framförallt de sista veckorna när jag går från att känna mig pigg och alert till väldigt trött.. Men det är en del av utmaningen, äventyret och utveckligen av mig själv..
Jag är en person som tänker termer av risk, det vill säga ”tänk om”.. Denna sortens tänk skapar stress och onödig ångest. Självklart behövs denna tankegång men inte i allt. Under denna diet har jag faktiskt till och med i slutet av denna diet lyckats att mota bort sådana tankar rätt bra. Självklart kommer hjärnspökena emellanåt men inte alls lika ofta som förr. Det skulle jag vilja säga är ett bevis på att jag lärt mig att prioritera vad som är viktigt/Inte viktigt att oroa mig för. Det är precis en sådan mental utveckling som är viktig för mig, för att stärka självkänslan men det är också något jag tar med mig in i världen som inte kretsar runt fitness och tävlingar..självklart är den kroppsliga utvecklingen av stor relevans för att jag ska kunna tro på att mitt eget slit på gymmet lönat sig.. Men det är något som jag får återkomma till i ett annat inlägg..
Kommentarer