Hjärnan har sakta men säkert börjat processa gårdagens intryck och upplevelser, något inte min stackars mage lyckats helt med.. Istället pågår ett uppror utan dess like mot all mat jag försöker äta, vilket inte beror på att jag äter mycket utan snarare på att den inte är van vid något annat än kyckling, sallad, kvarg, havregryn och protein från body Science. Dock
är det första gången jag påverkas så starkt av introduktionen av ny mat, jag fick knappt i mig en halv burgare på friday’s igår och trots det så bestämde kroppen sig att den skulle ut direkt efteråt.. på gatan i Gamla Stan…
Hursomhelst, gällande prestationen på scen ska jag inte sticka under stolen med att jag är besviken då jag trodde att skulle placera mig bättre än femma. Men men, jag tänker inte hänga läpp för detta utan snarare använda svagheterna för att fortsätta utvecklas. Faktum är att jag redan igår var på jakt efter åsikter och feedback från vänner i publiken och tack vare min hunger efter att förbättras så vet jag att jag måste fortsätta nöta posering. Dock så har denna förbättrats avsevärt och det är stor skillnad jämfört med förra året. Till exempel så är axlarna inte alls lika uppdragna som tidigare, men jag måste dock sänka dessa ytterligare så jag ger ett mer avslappnat intryck. Underarmarna behöver vinklas in något så konturen på axlarna blir lite bättre. Även övergångarna mellan poserna på linen behöver bli mer graciösa – dvs mindre stela, vilket också gången behöver bli. Jag är van vid att gå i klackar men har en tendens till att ta för långa och hårda kliv så det blir stelt.
I går hade jag en tendens till att trycka ner mig själv och min egen presentation väldigt mycket – men idag så har jag tack vare Klara och min Coach Mikael Merighetti kommit till en annan insikt. Tyngre Classic har kommit att bli en av Sveriges största tävlingar i bodybuilding & fitness – jag tog mig till final och slutade femman efter en oerhört tuff diet där hänsyn varit tvungen att tagits till läkningsprocessen av de avslitna muskelfibrerna i magen, vilken tagit väldigt långtid. Samtidigt har jag även pendlat konstant mellan jobb och studier på master-nivå och gymmet, ibland har dagarna till och med bestått av plugg, gym och jobb. Dessutom låg vi 6 veckor efter med dieten då vi trodde att tyngre skulle gå av stapeln i oktober och inte i September vilket den gjort tidigare. Trots dessa faktorer lyckades jag toppa formen, dock så kunde benen varit något hårdare, fysiken var grymt mycket bättre och det var även poseringen. I skrivandets stund blir jag återigen påmind av att det är mig själv jag tävlar mot och med facit i hand så har vann jag över mig själv denna gången. Placeringen på battle of Scandinavia må varit bättre då jag placerade mig tvåa men jag har utvecklats enormt mycket både mentalt och fysiskt. Därför tänker jag inte klanka ner på min egen prestation mer, utan snarare se till min egen utveckling och använda mina svagheter för att ta mig högre upp i placering på Battle of Sweden i april 2018! Det är bra att vara självkritisk men det är inte lika smart att klanka ner på en prestation eller resa där 100 % passion och energi ligger som grund, det riskerar nog snarare att glöden slocknar och sänkt självförtroende.
Mer specifikt så är den kortsiktiga planen att fortsätta dieten på måndag med siktet inställt på Battle of Sweden. Det långsiktiga är att tillsammans med Mikael lägga upp en plan som på sikt ska göra mig redo för SM-scenen – efter det vill jag ut internationellt men detta är antagligen inget som kommer ske de närmsta 3 – 4 åren. Att sätta upp mål är oerhört viktigt (oavsett om det är fitness, jobb eller skola) för mig, utan kortsiktiga eller långsiktiga mål skulle jag nog aldrig kunna lägga ner så mycket energi och kärlek på någonting. Därför är det något jag rekommenderar varmt till alla er som frågar och undrar hur jag klarar av att satsa och tävla i bodyfitness.
Bilden till vänster är från Battle of Scandinavia 2016 bilden till höger togs 16 september 2017
Kommentarer