Kan typ inte göra annat än att le när jag är i gymmet! Kan ni tänka er känslan att sitta ner i nästan 10 timmar för att sen bara släppa lös allting i gymmet 😛 fruktansvärt grym känsla måste jag säga.

trycket bara byggs upp under dagen när jag nästan skulle kunna säga att jag påbörjar min laddning för dagens pass redan när jag vaknar. Känner att jag hittat en bra rutin och ett bra upplägg som funkar för mig och som gör att jag alltig är fokuserad och laddad till tusen!! Fokusen ligger ju just nu på att utvecklas, bli större, bli starkare, bli mer profilerad men också att kunna bli det samtidigt som jag lever mitt liv, min livsstil med träning mot elitsatsning blandad med hårt jobb som företagare. Jag strävar inte efter att visa hur man SKA göra utan hur man KAN göra. Vad man kan uppnå genom 110% vilja och rent hårt slit!

Det tilltalar kanske inte alla där ute men det är inte meningen heller. Vi har alla olika förutsättningar, olika bakgrund och lika så olika framtid och utveckling. Jag vill förutom att lyckas själv med mina mål även göra skillnad och förmedla någonting. Ett tankesätt, en drivkraft, en motivation till alla er där ute. Jag vill bevisa att med tålamod, vilja, många timmar slut och tro kan man uppnå sina mål.

( två somrar sedan, 65 kg och den tröjan går inte på idag) 😉
Jag är en helt vanlig kille som är född och uppväxt på Gotland, oroliga tonår med svårt i skola och svårt att hitta rätt väg i livet. Jag har nog inte alltid varit guds bästa barn när jag va yngre och där har jag mina föräldrar att tacka som alltid funnits där, alltid trott på mig och stöttat mig när jag behövt det. Någonting som alltid funnits med mig är viljan, viljan att klara av saker och utvecklas. Jag skulle kunna säga att jag alltid varit duktig på sport, men samtidigt måste vi alla börja någonstans och då var jag inget underbarn, men jag ville så gärna så jag tränade, tränade och nötte för att bli bättre. Kommer ihåg när jag började åka snowboard. Ojojoj så förbannad jag va för att det verkligen inte gick, i början fick mina föräldrar och släktingar putta upp mig en bit i backen (kunde varken åka lift eller knäppa på mig bindningarna själv) för att sedan ta ett djupt andetag och åka så långt jag kunde utan att tappa balansen. Från början var det meter för meter, sedan blev de längre och längre upp i backen. Så fortsatte det tills jag faktiskt kunde åka. Det jag menar är att man kanske inte alltid är bra eller bästa på allting i början men så länge man vill och kämpar så kan man utvecklas. Är jag va 17 år flyttade jag hemifrån till Umeå och gick snowboard gymnasium samtidigt som jag pluggade till mitt nuvarande yrke, urmakare. Allt går om man vill!!

så om man alltså kan utvecklas så pass mycket genom vilja, motivation, hårt slit och hjälp runtomkring. Så det är alltså inget trolleri, det går!!

Så bestäm er, hitta motivation, håll fast och kämpa till ni når era mål!

Ha en grym fredag allihopa.
Kör hårt!!