Nämen om man skulle ta och få igång sin blogg kanske…? Ett första tappert försök får det bli i alla fall, så här på min andra semesterdag. 🙂
Kristin heter jag, bosatt i Göteborg, gift med Hägge och mamma till 4 galningar. Arbetar på SATS som gruppträningsinstruktör samt CenterKoordinator.
Hittills har min väg mot bikini-scenen kantats av diverse hinder så jag hoppas att resten av årets resa blir något mer friktionsfri!
Jag fick äran att gå med i teamet i början av året och satte siktet på SGP, 7 veckor senare. Mitt livs första diet startade omedelbums och så här i efterhand tycker jag att allt flöt på riktigt bra… Dagen innan tävling förlorade dock min man sin älskade morfar och jag beslöt mig för att inte delta på tävlingen. Nytt sikte blev Alströmer. Men när det var dags att börja dra åt kosten igen så sa kroppen ifrån – den ville helt enkelt inte sluta äta igen. Jag kämpade på men var väl nära gränsen hela tiden att ge upp.. Så när droppen väl kom – ett hjärtstopp på mitt arbete där jag fick utföra HLR på en av våra underbara medlemmar och blev ordentligt chockad av händelsen – så gav jag mig på en millisekund. 2 veckor innan tävling.
Så nu då? Jag kan ärligt säga att jag varit rädd för att sätta upp ett nytt mål. För vad tusan kommer att hända då??? Men efter att nu ha haft en månad utan någon strikt mathållning och där jag försökt att ”bara vara” i min redan smått kaotiska vardag utan tävlingspress eller daglig koll på form och vikt så börjar tanken och känslan att sätta sig igen.
Luciapokalen. Decembercupen. 3e gången gillt. Så får det bli.
Kommentarer