Foto: Andreas Bruzelius
Nu är Decembercupen över. Mina prestationer gav mig en femteplats och inför det har jag, som med allt annat, blandade känslor.
Den person som födde barn för tio månader sedan, som bestämde sig för att tävla för två månader sedan, som åkte på en förkylning och var borta från träningen flera veckor innan tävlingen och som reste till Lund med PMS… den personen är väldigt nöjd med femteplatsen. Jag hade ju några delmål och ett av dem var att ta sig till final så att jag kunde få visa vad jag går för i rodd. När mitt namn ropades upp och finalplatsen var bekräftad, tänkte jag bara Yes, det här är mitt!
Och ja, rodden gick ju fantastiskt bra. Kristian Sewén (som jag väljer att hålla för tillförlitlig källa) trodde sig aldrig tidigare ha sett en sån distans bland damernas på Decembercupen. 328 meter gjorde jag. Jag hörde givetvis fel när metrarna ropades upp och tyckte själv inte det var så imponerande. Men när gratulationerna haglade backstage började jag ju undra.. Fick reda på det rätta resultatet och blev självklart vansinnigt glad.
Jag gjorde även personbästa i chins, 17 stycken, vilket är tre eller fyra fler än på träning. Det gav mig delad andraplats. Så när adrenalinet pumpar händer det tydligen grejer i min kropp. Dips däremot är en relativt ny rörelse för mig och där fick jag tyvärr bara ihop 13 stycken, vilket är ett ganska mediokert resultat. Det drog ner styrkerondens placering rejält, misstänker jag.
Fysiken vet jag ännu inte hur det gick i men jag ropades upp i andra call-outen, vilket jag har förstått är mindre bra. Plus att min färg tydligen rann fruktansvärt mycket. Så fysiken/poseringen var nog tyvärr inte suverän.
Totalt sett hade jag givetvis hoppats på en lite bättre placering, men jösses vad kul jag hade det under hela tävlingsdagen! Jag hade aldrig kunnat tro att det skulle vara så roligt att tävla i fitness! Tidigare när jag har tävlat i thaiboxning har det aldrig varit speciellt kul och den attityden hade jag även i lördags när jag kom till Lund. Jag undrade mest vad jag gjorde där och längtade efter att det skulle vara över. Men under natten till söndagen slog det om. Efter att inte ha kunnat somna pga nervositet, kunde jag plötsligt inte sova pga längtan till tävlingen. Som ett litet barn natten till julafton. Och när söndagen väl drog igång var jag sjukt taggad och peppad hela dagen, även om jag säkert såg väldigt allvarlig ut ibland.
Detta var utan tvekan en av de roligaste och bästa dagarna i mitt liv, jag kommer aldrig någonsin ångra att jag gjorde det! Tusen tack alla ni som på olika sätt bidrog till att göra min tävlingsdebut så rolig och lyckad! Mina medtävlande som bjöd på suveränt motstånd, Mikael Hamrin som har hjälpt mig med formkoll och tävlingsförberedelser, Tim Nygren, Kristian Sewén och Mikaela Augustsson som lade sista handen på mig innan scenen, Andreas och Lisa för ovärderligt stöd både innan och under tävlingen, samt alla andra goa människor från teamet som jag lärde känna under helgen! Och tack finaste Anders för att du stöttar mig, hjälper mig med och står vid min sida genom alla galenskaper, du är fantastisk. Tack även till MM Sports som tog upp mig i teamet och nu står bakom mig i min tävlingssatsning.
Nu får vi se vad 2016 har att ge, men fler tävlingar blir det definitivt!
Kommentarer