Tisdag och löpning:
1 mil totalt.
Baklängeslöpning i uppförsbacke, ca 150 meter. Följt av nedjogg tillbaka.
Sprint 100% ca. 75 meter. Följt av denjogg tillbaka.
-> i 25 minuter
Nedjogg 2 km
I helgen har jag varit i Stockholm på kurser via Osteopatförbundet. Temat va Idrottsmedicin och föreläsningarna hölls av en ortoped, en osteopat från England som jobbar tillsammans med ortopeder och sista dagen av en Osteopat-löpcoach.
Vi diskuterade vad som gör att en löpare skadar sig och andra inte. Ska man landa på framfoten, hela foten eller hälarna. Hur är det med resten av kroppen!? För er som läser mycket om löpning känner igen: ta kortare steg, stolt hållning, lätt framåtlutad och undvik rotation i överkroppen. Allt för att få så ekonomisk löpning som möjligt, alltså; för att inte ödsla för mycket energi.
Föreläsningen på söndagen hölls av Runfeeling – Tommy Olausson som även pratade om knä, höft och kroppen som en enhet. Det räcker inte att säga: spring på framfoten eller sträck på dig. Jag håller verkligen med om de fyra klassiska råden vid löpning, men Tommy nämnde även något viktigt angående mjuk kontakt med marken. Tänk på hur du väljer att landa under löpningen. Om du landar för hårt på framfoten med sträckt knä kommer du lägga otroligt hög belastning på vader, hälsenan och knän. Om du sätter i hälen först, hur påverkar det hälen, höfter, ländrygg och framförallt din löpekonomi. Hur känns fot, knän, höfter och ländrygg när du sätter i foten när du springer?
Det blir väldigt mycket att tänka på, för att ”bara” gå ut och springa. Det jag tog åt mig va att landa mjukt!! Jag tänker på de tidigare nämnda löpteknikerna och dessutom nu att landa mjukt. Jag gillar det redan ☺
Kommentarer