Valet jag gjort att träna på hög nivå och tävla i fitness är inte lätt men med viss envishet och beslutsamhet tycker jag dock att jag klarat mig hyfsat bra. Vissa i min omgivning verkar dock ha större problem med det än jag själv.
Jag har i alla år sett till att min familj (2 barn och man) har det bra och gjort det som jag tyckt är bäst för familjen. Nu har våra barn blivit lite större (7 och 12 år) så jag tänkte att det är dags för mig att satsa på mig och göra något jag tycker är kul. Jag har valt att tävla i bikinifitness. Och fram till tävlingen är det en intensiv satsning på några månader. Hittills har det varit jätte kul. Jag tycker verkligen jätte mycket om att träna och det mesta har klaffat bra. Innan jag drog igång detta har jag pratat med ex antal träningsmänniskor och visste därmed vad som förväntade mig. Mycket intensiv period då man får tacka nej till mycket annat samt att det tar tid från familjen. OK sa jag, och var medveten om dess baksidor när jag ”steg in i ringen”. Mina barn skulle inte få men för livet bara för att jag satsar några månader av mitt liv i träning. I slutändan tror jag att de kommer få en gladare mamma som fått förverkliga sig själv istället för en som kanske med åren hade till och med blivit lite bitter. Jag blir glad av träning och det utsöndrar endorfiner hos mig.
Då undrar jag… varför blir jag så kritiserad av omgivningen när jag ändå mår bra. Jag blir kritiserad för att jag tar tid från familjen. Men detta är en satsning jag gör nu. Är det för att jag är kvinna? Är det för att jag är högpresterande? Är det för att det är själva fitness jag valt som min sport?
I vår omgivning finns en del män som valt att jobba långt bort och vara hemifrån oftast flera veckor i sträck. Eller människor som valt att plugga. Eller människor som valt att lägga mycket tid i sina trädgårdar. Eller människor med andra intressen. Har jag kritiserad dem för deras val? Nej. Har jag hört att de som kritiserat mig kritiserar även dem? Nej. Har jag hört andra att kritisera dem? Nej. Varför är mitt val så mycket mer provocerande och sämre än de andras? Vad har folk för rätt att säga att just mitt val är fel? Jag trodde vi levde på 2000-talet…
Jag har min familj och jag älskar dem. Så jag väljer att vända ryggen till ogrundade kommentarer och köra min race. Vart den än leder mig så har jag min man vid min sida (har han lovat) och mina älskade busiga barn.
Så summa summarum…
Låt inte andra människors dåliga karma påverka era beslut. Fokusera på det du tycker är viktigt och det som gör dig glad. Avslutar med att citera Camilla Läckberg…”Jag är jag”.
Be strong & träna hårt 🙂 !!
Kram Merja
Kommentarer