Om fyra dagar är jag klar med årets dietande.4 dagar.
4 dagar är ingenting. Men just idag känns det som en evighet.
Att gå på diet och samtidigt vara 4-barnsmamma måste väl ändå på något sätt räknas som en mildare grad av psykisk misshandel?
När man går runt och tänker på mat en ganska så stor del av dygnets vakna timmar, då är det inte jättekul att bre de där smarriga smörgåsarna till barnens frukost, koka pasta eller titta på dem när de äter chips till fredagsmyset.
Ett antal gånger har meningen ”får jag lukta?” lämnat min mun.. Haha!
För jag menar, det känns ju fullt normalt att sitta med näsan i en chipspåse och inhalera dess ångor!?
Eller när maken åt korv i tunnbröd och jag bad om en sniff – det doftade ju gudooooomligt, fast egentligen vet jag ju att korven smakar blaj.
Så… Kände bara för att gnälla av mig lite. Och nu var det gjort.
Back to äggvitan och vattnet och tanken att jag är så himla stark och enveten.
Lätt som en plätt är vad det är.
4 dagar.
Kommentarer