Som många av er har märkt så har jag varit ganska velig angående mitt tävlande nu på våren. Anledningen till det startade redan i oktober.
Efter Toughest-finalen och VM förra året var jag helt slut. Jag hade under tiden som jag tävlade skrivit min c-uppsats, gått på annan undervisning och jobbat samtidigt. På alla håll krävdes det ett mentalt fokus, målmedvetenhet och driv från min sida där jag på alla plan skulle prestera mitt bästa. Detta är vanligtvis min styrka men det blev tillslut för mycket, jag klarade mig hela vägen in i mål på tävlingsfronten men skolan blev lidande. Skolan som jag investerat så mycket tid, pengar och energi på, hamnade längst ner på prioritetlistan. När jag väl var klar med tävlandet för säsongen och adrenalinet hade lagt sig så tyckte jag inte att det var värt det. Saker hände under tävlingssäsongen som gjorde att jag tappade suget, jag behövde en paus och sortera ut mina prioriteringar. Jag kände direkt att jag inte ville tävla på ett tag (som säkert många känner när säsongen är slut), men jag ville ändå förbereda mig för dagen då jag ville göra det igen och istället fokusera på det jag älskar mest med att tävla, träningen.
Datumet på min slutexamination är den 26 april 2016, 4 dagar efter Toughest i London. Jag bestämde mig redan i december att jag inte kommer springa den, jag lovade mig själv att inte låta tävlandet gå ut över det sista jag gör i skolan. Då upptäckte jag att Tough Viking har sin tävling i Slottskogen, Göteborg, samma dag och jag bestämde att jag kan springa den istället om jag verkligen känner mig redo.
Efter månader med plugg, träning, tid med Oscar och Dante så börjar frustrationen att suddas ut och energin komma tillbaka. Acceptansen och stoltheten över säsongen 2015 har infunnit sig och jag har nästan glömt att jag inte ville tävla 2016.
Jag har lagt mycket av min träning utomhus och tillsammans med vänner. Kroppen har svarat bra på träningen, löphastighet ökar stadigt tillsammans med min styrka och tekniken på hinder blir smidigare hela tiden. Säsongsstarten närmar sig och jag är så otroligt taggad igen, jag är hungrig och trygg i min kapacitet på ett helt annat sätt än förra året.
Idag är jag stark.
Kommentarer