AF-debuten.

3 december, 2012
3 december, 2012

Lite svårt att veta var jag ska börja. Vet inte var jag ska sluta berätta. Jag är ju inte klar.

För lite mer än 3 år sedan kom de första tankarna på att kanske eventuellt om jag möjligtvis skulle tävla i AF/Athletic Fitness. För 2 år sedan bestämde jag att det nog skulle kunna bli på Decembercupen 2012(ett helt liv bort). I april förra året började jag lägga om min kosthållning samt söka vägar efter ett hållbart upplägg, att orka och kunna jobba som jag vill, träna tungt och hårt och ändå slipa på det visuella.

Jag har inte gått på någon form av dietupplägg på ett visst antal veckor som någon annan bestämt, det skulle inte funka för mig(inte ännu) så jag har skött det själv och läst mig saker hela tiden. Nu är det dags att vara lite mer tävlingsinriktad när det gäller kommande diet, så tips och tricks mottages gärna.

Lördagens tävling då..

Som jag skrivit tidigare så visste jag att jag inte skulle vara hårdast på linen, långt ifrån, men det ingår och jag gjorde mitt bästa för att inte se så ”rädd” ut som jag var. Liten bikini i fullsatt salong. Prova den ni som undrar hur det känns. Man har ingenstans att gömma sig. Lyckades posera helt okej, visa mina styrkor, men visste att jag blev rangordnad långt ner på listan.

Lång väntan till andra ronden(chins+dips). Detta ”kan jag”, kanske rent av är förbaskat bra på detta, men inte helt lätt att ladda om mentalt. Lite pepp med ett par av de andra deltagarna och jag var i alla fall någorlunda fokuserad. 17 chins senare var jag ganska missnöjd. Blev lite ”lurad”(dvs att jag märkte av min orutin gällande AF) av domarna och tappade fokus. Visste inte heller om någon gjort fler än jag.

Dipsen gick bra. Kände mig stark och lyckades följa domarnas istruktioner. 27st! Inte PB med klart godkänt i det läget. Började känna mig ordentligt sliten, ont i armarna och lite andfattig. Visste fortfarande inget resultat men att jag förmodligen vunnit styrkeronden. Om det skulle räcka till finalrond och rodd vågade jag inte tro på.. 6 av 11 startande skulle få köra, så när listan kom blev jag helt hoppig i kroppen och viljan att ”vinna” ännu mer påtaglig.

Utan att gå in på detaljer just nu så blev även rodden väldigt spännande. Jag vann även rodden på tangerat personligt rekord, 311 meter, trots att jag var sen att reagera vid startsignalen. Supernöjd!

Jag lånar vinnaren Elinors film från prisutdelningen.. :)

Trött men Nöjd deltagare!

Fler bilder och reflektioner kommer senare. Kram så länge! :)

kommentarer, 540 Visningar

Linda Samuelsson

Posts Google+

test