Att vara tjej på gymmet.

11 mars, 2012
11 mars, 2012

Jag får ofta frågan om hur det är att ”vara tjej på gymmet”. Spontant tänker jag, vaddå tjej på gymmet? Jag är ju tjej överallt? Vid närmare eftertanke och diskussion är ni/vi många som upplever det som en begränsande faktor. Hur sjukt är inte det? Alltså 1. att man inte får vara ifred när man tränar, 2. att man inte vågar ta i ordentligt, 3. att man inte vågar sig till fria vikteravdelningen över huvudtaget.

När jag frågar mig själv vad jag känner angående det här så är det ganska lugnt. Jag är ganska skonad från killar som ska lägga sig i och berätta ”hur man gör”, vilket är tur för att jag flippar isf. Självklart stöter jag på det lite då och då och försöker då så artigt som möjligt tacka för tipsen och återgå till mitt men ibland blir jag irriterad som fan. Jag har koll på min träning, jag är utbildad PT och jobbar med det varje dag, jag har begåvade och erfarna kollegor som kan kolla teknik osv så för min del är det ingen fara. Jag har den uppbackningen jag behöver, jag lovar. När det gäller andra tjejer så snälla ha lite känsla. Ta inte för givet att man som tjej (och kille kanske) inte vet hur man gör eller varför, fråga då först vad syftet med övningen är och OM man är intresserad av tips. Det är så vanligt och lätt att säga till någon att inte göra på ett speciellt sätt och ge en person hundra instruktioner. Ta det lugnt för fasen. Om ni pratar med en person som kanske precis börjat våga sig ner till de fria vikterna så gör det inte svårare för personen i fråga isf. Var go och uppmuntrande istället för daltande och nedvärderande. Det är många tjejer som upplever det här på gymmet, ibland även jag så ni som känner er träffade av det här, tänk en gång extra innan ni säger något.

Över till oss tjejer som tävlar. Vi VET vad vi gör (de flesta av oss iaf;)), vi vill gå ner i gymmet och slita för att nå de resultat vi vill ha. Vi vill INTE bli störda av folk som bara ska ”snacka lite” eller vill ge tips och tricks. Det syns nog på oss om vi är mitt uppe i träningen och inte försöker möta blickar för att fokusera så bra som möjligt. Jag får höra att jag ser dryg och irriterad ut när jag tränar, men uppenbarligen så fungerar ju det eftersom det inte är någon som vill störa då;) Tänk efter innan ni öppnar käften och ska komma med någonting för att hjälpa till, speciellt om ni tränar mindre än oss, lättare och är mindre tränade än oss. Jag skriver oss nu för att jag vet att det är flera ”fitnesstjejer” som håller med om det här. Det är speciellt att träna hårt som tjej, tycker jag. Jag kan verka ganska kaxig i hur jag uttrycker mig och när jag tränar men många gånger så känner jag mig liten och klen. Jag känner ibland att, vaddå, hur ska jag kunna tävla i fitness? Jag är ju för liten och svag osv. Ni hajar. Även någon med mål och jävlar anamma tvekar på sin egen förmåga ibland. Hur ska man som kille bete sig mot oss brudar i gymmet då? Om du är genuint intresserad av personen i fråga, var go och uppmuntrande och intresserad istället för att ”veta bäst”. Ofta är dessa kommentarer ett dåligt raggningsförsök (inte alltid ) och jag är ledsen men it´s not working. Säg till mig, vad bra du tränar, eller vad snygg form du har istället om det är det du verkligen tycker. Let’s be honest. Vi är i gymmet av precis samma anledning som du – att träna. Kom ihåg det, respektera mig och mina tränande ladies runt om i landet och behandla oss inte som köttbitar. Vissa av oss har till och med hjärna! 😉

För att återknyta till frågan i början om hur det är att vara tjej på gymmet. Det är GRYMT. Helt underbart kul och känner mig kvinnligare än någonsin på ett svettigt gym. Har underbara medlemmar, kollegor och vänner runt mig som uppmuntrar och coachar. Det är en enorm tillfredsställelse att klara tex chins eller lyfta så tungt man kan i bänkpressen. Love it och love you.

Herregud vad ostrukturerat det här blev. Men som alltid när man får ett skrivryck så är det lika bra att man skicka ner skiten på papper så är det ärligt och genuint iaf. Ta nu inte åt er ni som inte gör så här och ni som tar åt er kanske tänka på hur ni uttrycker er mot mig/oss. Självklart förstår vi nog alla att i de allra flesta fall är det av välmening men ändå. Gör om gör rätt.

Här har ni ett väldigt bra inlägg angående tjejer och gymmet. READ IT!

UPDATE: Kul med era åsikter. Ge mig mer! Ni är många som läst det här inlägget. Vad tycker ni egentligen? Är jag helt ute och cyklar?  Vad säger ni killar som läser? Någon som känner igen sig? Är det okej att bli sur på mig eller någon annan om man inte inleder en konversation mellan seten eller ber om ursäkt och säger att man måste köra vidare? Osv… 

Comments

comments

Sanne Åkerstrand

Posts Google+

Jag är en 24-årig tjej som jobbar som personlig tränare och gruppträningsinstruktör. Min idrottsbakgrund är handboll och friidrott. Har styrketränat några år, till och från, kontinuerligt från januari 2011. Är en riktig vinnarskalle och tävlingsmänniska. En envis jävel med andra ord. Kommer tävla i Luciapokalen i år, Body Fintess mellanklassen. Övrigt om mig är att jag är en go och empatisk tjej med världens största hjärta. Jag är bestämd, rak och ärlig och kan tydligen upplevas som hård, kan vara bra att veta;) Join the ride!