Rollercoaster and i got a free ticket!

6 november, 2015
6 november, 2015

Hej alla fantastiska människor :)

Lite varning för långt inlägg 😉

Lite som rubriker lyder så är det precis såhär mitt år hittills har sett ut, berg och dalbana med värre hinder än jag någonsin trott att jag skulle klarat av. Som de flesta av er vet så har jag nu genomgått fyra kurer med cellgiftsbehandlingar i form av tabletter, och den senaste kuren var givetvis med start två veckor innan SM gick av stapeln i Alingsås. Dietstart 6/6 mot mål att köra SM och Tyngre denna säsong, så fick man det beskedet två veckor innan att det var dags för ny kur. MEN JA! eller inte, det är inte mycket jag kan göra åt så det får bli som det blir tänkte jag.

Men vet ni vad jag tog mig iaf upp på scenen, kanske inte i mitt bästa form i varken fysiken eller styrkan, men jag tog mig upp. Tävlingsmänniska som man är så blir man givetvis förbannad för stunden och väldigt besviken på sig själv, vilket jag med ingen rätt kunde bli. Tänker man efter så finns det nog inte en enda frisk människa som skulle ställa upp och köra en sån tävling samtidigt som man går på cellgifter, ni som någon gång behövt göra detta vet precis vad jag menar. MEN det bästa av allt är ju att jag inte är frisk så jag får ju göra vad fan jag vill, ellerhur? 😉

Svenska Mästerskapen AF -180 12006384_10154264798119778_6357817843093039950_n11149450_10154264797774778_6865330487512936053_n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lite bilder från SM, har nog aldrig upplevt att det var så jobbigt att stå på scenen, en känsla av att kunna svimma närsomhelst för att kroppen höll på att stänga av, det var ju oturen att mina medicineringsdagar givetvis alltid lyckades komma dagen innan tävling, då man är som mest förstörd dagen efter medicindag. Men jag tog mig i mål och det kändes som en vinst i sig, men inget jag kunde ha på en hylla ju 😉

Pratade länge och mycket med min älskade vän Michaela som vet väldigt väl hur jag funkar, ”ska du haka på och köra Norway Open”? tog inte många sekunder fören det var ett ja i den rutan. Vi åker iväg och kör Norway Open där jag toppar formen så gott jag kan på 1 vecka och kommer på en fjärdeplats. Men ändå inte nöjd? Jag vill ha guld, jag vill jag vill jag vill, dessa ord är ständigt i mitt huvud. Men det kommer aldrig kunna gå nu när situationen är som den är, jag kan inte prestera på topp när jag konstant är trött, det känns som jag kan sova i 24h men ändå orkar inte ögonen vara öppna, som man åkt på världens influensa och musklerna känns som spaghetti.

Norway Open 11059737_10154294625374778_3146496653261247305_n 12003981_10154294624689778_815448515359778676_n 1978693_10154294632754778_7906051327721775235_n 11046237_10154294641714778_6247883918560663003_n

 

 

 

 

 

 

 

 

Tyckte formen såg mycket bättre ut på Norway Open än SM veckan innan! :) 4e placering till mig och bästa Jim Kullenstjärna vann inte bara vår klass utan även Overallen … GRYMT!!! <3

 

Jag kom in på slutspurten på min kur och räknade ut att min sista tablett skulle tas på fredagen innan tyngreclassic2 där jag tävlade på söndagen, men väl framme vid tävlingsveckan så insåg jag att nej här har du räknat fel Hamrin! Sista tabletten togs på lördagen alltså dagen innan denna gången också :/ 2 veckor innan tävlingen åkte jag på världens förkylning/halsont och feber vilket gjorde att det blev totalt 2 träningspass sista tiden, ingen träning inför hinderbanan blev det alls och kunde inte göra mer än att hålla planen med kosten och behålla huvudet kallt.

Var riktigt nära att kasta in handduken på lördagen för jag mådde verkligen skit, kroppen ville inte alls. Ingen energi av min uppladdning, inget riktigt tryck, blev andfådd bara av att gå i trapporna. Jag skulle ju springa hinderbana nästa dag, hur skulle det här gå? Tryckte på robotknappen återigen och gick med tunnelseende hela vägen tills precis innan finalen. Chinsen gick bra fick 27 st godkända, dipsen blev 37 st godkända och jag lyckades springa hinderbanan på 3:e bäst tid i min klass. JAAAAA! Fruktansvärt nöjd efteråt, skulle gå fram och krama om Michaela och Kristian, hann inte mer än få ögonkontakt med dom så rann tårarna längst kinden på mig. Jag lyckades ta mig igenom ytterligare en tävling och toppa formen ytterligare. Allt som allt resulterade i en 5:e placering där den grymma Ali Elay Samet tog hem guldet, så fruktansvärt välförtjänt <3

Jag gjorde även ett val precis innan tyngreclassic2, där jag skulle fått reda på hur jag låg till i min fight mot min cancer, har jag lyckats få bort den? är den kvar? vad händer nu? Dessa frågor kom ständigt i mitt huvud den sista veckan. Jag valde därför att skjuta på att ta det beskedet tills måndagen efter tävlingen, det kunde lyft mig om det vore positiva besked men samtidigt sänkt mig om det vore negativt.

 

Tyngreclassic2 10378012_10154342567794778_4325255828907914626_n 11224567_10154342567274778_6522672323511360995_n 12107909_10154342568004778_4828711562030225466_n12030466_10156247897875193_1229124736084845225_o 12141763_10154342532964778_352721409771467695_n

 

11100153_10154342532499778_1536199241414140733_n 10298799_10154342567649778_2767862192989805134_n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Måste tacka alla fantastiska fotografer som är på dessa tävlingar och ser till att våra minnen inte bara stannar i huvudet. Grymt jobb ni gör, verkligen jätte tack <3

Måndagen kom och ett läkarbesök gjordes där jag med tårar i halsen lämnade rummet, det som jag alltid befarat hade nu kommit. Det var dags för strålning! Ni som följer mig på instagram eller är vän med mig på facebook vet historien bakom varför jag absolut inte velat detta. Då jag redan i mitt liv har min älskade Mamma som genomgår samma sak 30 mil ifrån mig, älskar dig mamma <3

Jag har nu i skrivande stund varit på mina två första strålningsbehandlingar och fyfan säger jag bara, finner inte ord vad förstörd man blir. MEN vet ni vad kära vänner, jag har ett mål kvar denna säsongen och det går av stapeln den 22/11 nere i Lund. Inget mindre än där min karriär startade DECEMBERCUPEN!!! Tar jag mig dit och är hel och stående 17.00 på söndagen då har jag åter lyckats ta mig dit jag velat trots mina förutsättningar.

 

Nu ska jag sluta ta upp er tid denna fredagskväll, det jag vill ha sagt och att alla skall förstå är att ALLT GÅR med rätt inställning. Man är aldrig riktigt sjuk fören man tillåter sig vara det, och till alla er därute som genomgår samma sak som mig KEEP ON FIGHTING <3 allt blir bra i slutändan, se bara till att aldrig tappa huvudet.

Och till dig älskade mamma, klarar jag det så klarar du det. Jag har fått min kämparglöd från dig så kicka skiten ur detta nu för vi har många år kvar att skapa minnen på. Älskar dig <3

Nu är denna grabben trött och behöver sova igen, hoppas ni får en toppenfredag folk och att ni tyckte det inte var allt för tråkig läsning.

887450_10153752044852853_3988648533231921073_o

All min kärlek till er därute för denna fantastiska support och pepp jag får <3

/M

 


 

 

kommentarer, 476 Visningar

Kommentarer

kommentarer

mikaelh

Posts Google+

Väldigt energisk hetsig person som triggar igång stämningen på gymmet, i vardagen och i livet. :) Följ mig i min vardag gällande träning, jobb, mat, vänner och framförallt min resa mot fler tävlingar i höst!