Vi skulle varit 6 tjejer i finalen men på grund av sjukdomar, skador och diverse avhopp så blev det 3 tappra tjejer och jag som fightades så att mjöksyran sprutade ur ögon och öron. Bara 4 deltagare alltså vilket innebar lite för kort vila för att kunna få ut max antal repetitioner i knäböj, dips, chins, bänkpress och bicepscurl. Huvudkonkurrenten Ulrica Merkel sa att formen inte var på topp, men jag vet att det innebär att hon är riktigt vass.

Knäböj(66kg) först alltså. Jag var tyngst och fick därför lyfta sist och just i knäböj hade jag en liten fördel av detta, men bara för att jag är bra i knäböj. 28 stycken räckte för grenseger och jag  nöjde mig där trots att det var tid kvar. Ville spara lite kraft till kommande grenar och för att antalet grensegrar räknas före totala antalet repetitioner.

Dips(kv) sedan och Ulrika briljerade med över 40 reps. Svårslaget såklart men jag gjorde ett försök. 22 obrutna med bra teknik men kom sedan bara en liten bit över 30(får kolla resultatlistan när den dyker upp för att veta mer exakt). Två i grenen, ledning i totalen.

Chins(kv) då? Här fick jag sota för att jag tryckt i mig kolhydrater i mängder 8 dagar i streck(dvs vägde 66kg) och det var ordentligt tungt att hänga där. Ett par extra kilo i kroppsvikt drar ner antalet en hel del när det gäller chins. Lyckades ändå vara lugn och slita mig till ännu en grenseger, men sedan släppte inte pumpen/krampen i underarmarna..

Bänken(40kg) blev en katastrof. Hade behövt göra lika många som Ulrika men efter 20-25 stycken började känsel och kontroll försvinna helt. För kort vila innan och armar och bröst bara dog. Förbannad är bara förnamnet och jag vet inte ens hur många jag gjorde, bara att det inte räcker till grenseger! Jag har tävlat i Styrkelyft i ett antal år men det har jag NOLL nytta när mjölksyran sätter in och motoriken försvinner. Högrepsträning har heller inget med SL att göra.

Här leder jag fortfarande tävlingen men vet att det i stort sett är omöjligt att vinna med curlen(30kg)kvar och armar utan kraft. Ulrika vinner ”lätt” curlen och tar därmed 3 grensegrar och jag 2, båda på 8 poäng. :/

Kämpade hela vägen och slagen av en värdig vinnare, men hade gärna fått ut alla reps vilket inte alls gick.

”Lika för alla”. Visst, det kan  alltid dra till med, men det är ju faktiskt nästan aldrig möjligt hur man än vrider och vänder på det. 13 kilos skillnad i kroppsvikt märks av och med 5 minuters längre vila mellan så hade det gått bättre, 10 minuter kanske max utdelning i varje gren. Med det sagt så är jag trots allt ”nöjd”, för jag visste förutsättningarna och hoppades att det skulle gå att vinna ändå. Jag gjorde mitt yttersta och jag vet att det märktes. Grattis igen Ulrica!

Tack MM Sports för roliga tävlingar och ordentligt fina priser! Jag ”behöver” inget men det  är helt enkelt kul att få priser efter slit och prestation.

Tack även Hanna Olsson och Isabelle Karlsson som var med och förgyllde tävlingen med kämparglöd och trevligt sällskap. Ni kommer bli riktigt farliga kommande år. Kramar!

Foto: Peter Ljungren- Dubbelbicce på beställning.

Återkommer med resultatlistor och fler bilder så fort jag får tillgång till dom. Räkna med lite krigarminer.

Jag kommer inte ihåg säkert men jag tror det är första gången det kommer glädjetårar(och även lite av lättnad) när jag tävlat.

För lite mer än 3 år sedan kom de första tankarna på att kanske eventuellt om jag möjligtvis skulle tävla i AF/Athletic Fitness. För 2 år sedan bestämde jag att det nog skulle kunna bli på Decembercupen 2012(ett helt liv bort). I april förra året började jag lägga om min kosthållning samt söka vägar efter ett hållbart upplägg, att orka och kunna jobba som jag vill, träna tungt och hårt och ändå slipa på det visuella.

Jag har inte gått på någon form av dietupplägg på ett visst antal veckor som någon annan bestämt, det skulle inte funka för mig(inte ännu) så jag har skött det själv och läst mig saker hela tiden. Nu är det dags att vara lite mer tävlingsinriktad när det gäller kommande diet, så tips och tricks mottages gärna.

Lördagens tävling då..

Som jag skrivit tidigare så visste jag att jag inte skulle vara hårdast på linen, långt ifrån, men det ingår och jag gjorde mitt bästa för att inte se så ”rädd” ut som jag var. Liten bikini i fullsatt salong. Prova den ni som undrar hur det känns. Man har ingenstans att gömma sig. Lyckades posera helt okej, visa mina styrkor, men visste att jag blev rangordnad långt ner på listan.

Lång väntan till andra ronden(chins+dips). Detta ”kan jag”, kanske rent av är förbaskat bra på detta, men inte helt lätt att ladda om mentalt. Lite pepp med ett par av de andra deltagarna och jag var i alla fall någorlunda fokuserad. 17 chins senare var jag ganska missnöjd. Blev lite ”lurad”(dvs att jag märkte av min orutin gällande AF) av domarna och tappade fokus. Visste inte heller om någon gjort fler än jag.

Dipsen gick bra. Kände mig stark och lyckades följa domarnas istruktioner. 27st! Inte PB med klart godkänt i det läget. Började känna mig ordentligt sliten, ont i armarna och lite andfattig. Visste fortfarande inget resultat men att jag förmodligen vunnit styrkeronden. Om det skulle räcka till finalrond och rodd vågade jag inte tro på.. 6 av 11 startande skulle få köra, så när listan kom blev jag helt hoppig i kroppen och viljan att ”vinna” ännu mer påtaglig.

Utan att gå in på detaljer just nu så blev även rodden väldigt spännande. Jag vann även rodden på tangerat personligt rekord, 311 meter, trots att jag var sen att reagera vid startsignalen. Supernöjd!

Jag lånar vinnaren Elinors film från prisutdelningen..

Trött men Nöjd deltagare!

Fler bilder och reflektioner kommer senare. Kram så länge!