Jag hade inget mål med min första tävling, det enda målet jag hade var att ställa mig på scenen och ha jäkligt roligt. Bara njuta, andas in året som gått och vara stolt över min insats. Trots med/motgångar och att många odds var emot mig på slutet så ställde jag mig på scenen och jag hade förbaskat roligt. DEN känslan tar jag med mig. Jag hade ingen aning vad jag skulle känna efter jag klivit av scenen, det hade kunnat vara – aldrig igen men nu blev det IGEN IGEN IGEN! Känslorna och alla fantastiska människor runtomkring, teamet, vänner och äran.
Jag känner mig som en vinnare, jag är en vinnare. Jag hade ett mål och jag klarade det.
Bara att göra om och göra rätt, träna mer och sätta poseringar. Det finns mycket att jobba på och som sagt, resan har bara börjat.

Min närmaste väninna och förebild Ida ( som också gjorde debut i år – STOLT ) har stått vid min sida sen dag 1, förvisso var det hon som drog in mig i denna fantastiska värld. Hon har motiverat och inspirerat. Hjälpt mig stå upp när benen mina varit svaga. Fick mig att se mig själv som jag verkligen är. 

Min fantastiska vän och dietist Maja har under året kämpat hejvilt med mitt kostupplägg och fått mig att att verkligen förstå matens betydelse och hjälpt mig från en negativ syn kring den till en positiv, jisses vad jag älskar mat och förstår verkligen idag vad den gör med oss. 

Har även haft äran att få samarbete med en inspirerande vän och PT på Nordic Wellness i Örnsköldsvik City, även fått möjligheten att ha honom som coach under mitt första tävlingsår, vilket han skötte galant. Han har även fått stå ut med mina berg och dalbanor i känslor och dåliga dagar och lyckats omvända det till otroliga träningspass och skratt.
Tackar och bockar även Nordic Wellness i Örnsköldsvik City för ett fint samarbete och ett grymt gym – kan inte annat än att trivas hos er ( mitt andra hem )

En DRÖS kärlek till andra nära och kära som dagligen stöttat och stått ut med mig under resan mot mitt mål. Ni är fantastiska, vad vore jag utan er.

Ett STORT TACK till mitt fantastiska team ( TeamMMsports ) Kristian Sewén och Tim Nygren som givit mig en otrolig möjlighet att få tillhöra ett Team som känns som en andra familj. Så mycket peppning, motivation och glädje.

Slutnotis; En lycklig tjej som verkligen inte tävlat för sista gången, vilken lycka och vilken mersmak.
En stor bukettrosor och lite lyxchoklad till er alla. TACK för att ni funnits vid min sida och förhoppningsvis fortsätter att finnas vid min sida ytterligare satsningar.

Resan har bara börjat
Androis – The Fall of Humanity

Vi går nu mot tuffare tider. Kostmässigt och träningsmässigt, men vilka känslor det finns inom en – trots det.

Kollapsar man så hjälper någon en upp, är man för svag – pumpa ut det sista och andas sen. Vilka upplevelser och vilka känslor,

En lördag på gymmet med bästa hälften, totalt utmattade innan vi ens ställde oss på bandet. Men tillsammans blir vi starkare och vi skapar mer – med våra kroppar och sinnen.

Haft en fantastiskt bra vecka på gymmet, lite svag i kroppen bitvis men i övrigt så har det rullat på väldigt bra och det känns bra i kroppen.

Känslorna kan pendla rätt fint när man kommit en bra bit in på dieten, ena dagen kan vara den lyckligaste dagen och den andra dagen kan vara den värsta av dom alla. Men visst är det rätt fascinerande ändå? En mäktig upplevelse vad som händer både i psyke och i kropp.

Att få följa sitt hjärta, gå den väg man vill gå, få leva med inspirationen och motivationen från vänner och familj. Än idag kan jag inte förstå, förstå beslutet som jag tagit och snart står jag där. Trots svett och tårar, lycka och glädje så kan jag ärligt säga att varenda sekund är så värt det. Det är en mäktig känsla, en häftig upplevelse – NJUT är enda ordet jag i dagsläget kan komma på. Så just idag, så njuter vi bara.

Efter en helg full av hunger, fylld av tankar som; ” fixar jag ens det här ”? Tankar som sakta åt på en inifrån och för att timmarna skulle gå fortare till nästa mål mat så försökte jag sova. Efter en vecka med lågt intag i kosten så fick jag känna på vad som komma hända skall. Vissa dagar är tuffare än dom andra, det viktiga i det är att man då fokuserar tillbaka på varför jag gör det här. Som jag slitit, som jag kämpat. Jag är så nära, jag vill ju det här. Ge upp? Vad är det? Hela vägen är det ända som gäller, målet är det och siktet är inställt. Men jag ska inte sticka under stolen med att det är enkelt, vissa dagar är det verkligen skittufft. Man står i spegeln och suckar och ser inte att något har hänt med kroppen, man kollar inte bara två gånger på den där nya goda Ben och Jerry glassen, man går sakta förbi godishyllan och känner hur man dregglar, man drömmer sig bort till utlandet och All inkl. man tappar motivation, man blir frustrerad och arg. Vissa dagar är rent sagt sjukt tuffa.

DÅ är det så viktigt att ha en dag som jag haft idag.
Jag och min kära vän och krigarpartner tog ett nostalgiskt besök på gymmet där allt startade, där vi bestämde oss, där vi började resan mot målet som vi nu är så nära. Och av någon anledning så jämt när vi är där så får vi förmågan att fota lite, och där. Där fick jag se att det är faktiskt en skillnad, jag har jobbat hårt och faktiskt fått effekt av det. Så viktigt att man får se det här på bild, att man kan jämföra och förstå att det man sliter för varje dag ger otroligt mycket.Det är faktiskt värt det att hoppa över den där godisbiten som så gärna trillade in i munnen förr.  Man måste bara inse det själv, se det själv i den form andra ser det. Jag är stolt och jag har all ära att tacka de som står vid min sida, dagligen. Min krigarpartner, mina vänner, min coach, min dietist och min familj. 7 billioner röda rosor till er, som lyssnar när jag spottar och fräser ibland, som ser mina berg o. dalbanor tydligare än jag själv många gånger men som även också säger; Du fixar detta Carro.

Ja, jag fixar detta!

Coone – Times Gettin’ Hard – Album Intro Version

Intervallerna är igång, slutkampen på det tyngre vikterna nöts ut in i det sista, varenda liten matbit som fortfarande får ätas stoppas in i munnen. Jag har verkligen funnit mitt kall, jag älskar intervaller. Än så länge, hur det blir när energin är lägre vet jag inte men just idag så verkligen älskar jag dom. Tänk om jag hade älskat dom när vi körde dom via fotbollen, vilken skillnad det hade varit. Det glädjer mig oerhört att mitt knä håller bättre för intervaller än vanlig löpning just nu. Det var en skräck som hade satt sig hos mig, hur gör jag de sista månaderna om knäet är likadant? Knäet är likadant men intervallerna påfrestar inte knäet lika mycket. Jag är överlycklig över det.

Huvudet högt, nu kör vi den sista vägen. Bort med kilon och mot scenen!

Jag mådde i omgångar inte bra, det har varit en berg och dalbana.
Kände mig omotiverad, inspirationslös, och tom.
Samtidigt som jag vet hur viktigt detta är för resultat så hade jag svårt och äta mer, vissa dagar tvingade jag i stort sett i mig den där extra lilla biten. Hjärnspöken(!)
Prestationen på gymmet tickade på rätt ok och när vägningen kom i fredags så var jag ändå nöjd då jag var hel säker på att jag lagt på mig 10kg men så var verkligen inte fallet.

Klev i helgen på lite tuffare diet och resan ned till Tammerpokalen i Sundsvall var otroligt värdefull. Förvisso den första tävlingen jag sett live, vilket var ännu häftigare.

Motivationen klättrade enormt och det var väldigt roligt att se så fantastiskt duktiga atleter. Raka vägen hem efteråt och in på gymmet för ett riktigt tufft rygg och biceps pass. Kändes bra och jag är glad över att motivationen hittat tillbaka till sin rätta plats i hjärngloben.

Nu rätar vi till oss och blickar framåt, gårdagen har passerat och morgondagen väntar med ännu bättre resultat.

Tammerpokalen Sundsvall 2014

Har haft en rätt tuff ” låg ” vecka, varit skakis och energilös men det går alltid mot det bättre. Det är det som är de mest fantastiska med den här resan, det är verkligen som en berg o. dalbana och man testas både psykiskt och fysiskt.
En klok vän sa till mig häromdagen när jag hade en av mina sämre dagar ; ” Tänk på att om du har det tufft, har tufft det jävligt tufft, med tanke på hur tuff du är ”
Dessa ord sitter nu inristade i mig, för det är så sant.
Det finns inget som kan bryta ned en om man inte tillåter sig till det och vem vill visa sig svagare än styrkan?`;)

Överlycklig, påväg tillbaka igen, teamkläderna landade igår. Nu är berg o. dalbanan på väg uppåt igen.