Denna gång tog det tyvärr stopp, jag kunde inte springa förbi, kunde inte hålla huvudet högt hur jag än försökte. När jag kom hem från tävlingen och skulle tillbaka till de vanliga rutinerna så slets detta ifrån mig. Nu handlade det inte bara om att vakna upp och inse att ” nu har jag kontrollen över mig själv igen ” nu är det ingen som säger hur jag ska träna och äta längre, nu bestämmer jag själv. Bara den tanken och känslan var skrämmande men att då få återgå till de rutiner som man hade innan tävlingen gjorde det hela ändå en rätt lugnande. Ack så fel man hade, de få rutiner som fanns kvar slets bort från mig och tomheten inom hela mig knäckte mig. I och med detta kom först ett matintag på noll som sedan övergick till tröstätning. Sagt och gjort, motivationen försvann och det blev tyngre och tyngre att gå till gymmet. Frustrationen åt upp mig inifrån, jag kämpade och slet för att få dagarna att gå, jag förnekade att jag inte mådde bra och valde att acceptera att det var såhär nu och fortsatte och körde på. Tills det en dag föll i sär, tills jag inte kände glädje i något. Varken arbete, träning eller andra sysslor. Sömnen försvann och det kändes som om allt gick på repeat, drömde jag eller var jag vaken?. Höll jag på att krascha? Jag vet inte. Men här tog jag förr förra veckan ett break, stannade upp och rannsakade allt. Rensade hela kalendern, tog bort alla måsten och successivt så började saker att få sin rätsida, jag vägrade lägga mig platt.

Idag har jag nya mål, fattat nya beslut och vågorna känns lite enklare att surfa på. Tar nu sak för sak och att passet på gymmet idag var det bästa passet sedan tävlingen säger mycket. Stegen har rest sig upp mot husväggen och jag har börjat klättra igen.

” God gives his hardest battles to his strongest soldiers ”

Avtalet är signerat och jag har i år igen fått möjligheten att tillhöra ett fantastiskt team – MMsports
Det är otroligt vilket team detta är, peppande och stöttande. Ens andra familj.

Inom kort så kommer fler, bättre, roligare och verkligen mer betydelsefulla inlägg. Just nu kämpar jag med att hålla huvudet över vattnet och simmar så fort jag kan. – Vilken tur att man tog alla simmärken i grundskolan ;D Förstod att jag skulle få lärdom av dom någon gång här i livet.

Jag hade inget mål med min första tävling, det enda målet jag hade var att ställa mig på scenen och ha jäkligt roligt. Bara njuta, andas in året som gått och vara stolt över min insats. Trots med/motgångar och att många odds var emot mig på slutet så ställde jag mig på scenen och jag hade förbaskat roligt. DEN känslan tar jag med mig. Jag hade ingen aning vad jag skulle känna efter jag klivit av scenen, det hade kunnat vara – aldrig igen men nu blev det IGEN IGEN IGEN! Känslorna och alla fantastiska människor runtomkring, teamet, vänner och äran.
Jag känner mig som en vinnare, jag är en vinnare. Jag hade ett mål och jag klarade det.
Bara att göra om och göra rätt, träna mer och sätta poseringar. Det finns mycket att jobba på och som sagt, resan har bara börjat.

Min närmaste väninna och förebild Ida ( som också gjorde debut i år – STOLT ) har stått vid min sida sen dag 1, förvisso var det hon som drog in mig i denna fantastiska värld. Hon har motiverat och inspirerat. Hjälpt mig stå upp när benen mina varit svaga. Fick mig att se mig själv som jag verkligen är. 

Min fantastiska vän och dietist Maja har under året kämpat hejvilt med mitt kostupplägg och fått mig att att verkligen förstå matens betydelse och hjälpt mig från en negativ syn kring den till en positiv, jisses vad jag älskar mat och förstår verkligen idag vad den gör med oss. 

Har även haft äran att få samarbete med en inspirerande vän och PT på Nordic Wellness i Örnsköldsvik City, även fått möjligheten att ha honom som coach under mitt första tävlingsår, vilket han skötte galant. Han har även fått stå ut med mina berg och dalbanor i känslor och dåliga dagar och lyckats omvända det till otroliga träningspass och skratt.
Tackar och bockar även Nordic Wellness i Örnsköldsvik City för ett fint samarbete och ett grymt gym – kan inte annat än att trivas hos er ( mitt andra hem )

En DRÖS kärlek till andra nära och kära som dagligen stöttat och stått ut med mig under resan mot mitt mål. Ni är fantastiska, vad vore jag utan er.

Ett STORT TACK till mitt fantastiska team ( TeamMMsports ) Kristian Sewén och Tim Nygren som givit mig en otrolig möjlighet att få tillhöra ett Team som känns som en andra familj. Så mycket peppning, motivation och glädje.

Slutnotis; En lycklig tjej som verkligen inte tävlat för sista gången, vilken lycka och vilken mersmak.
En stor bukettrosor och lite lyxchoklad till er alla. TACK för att ni funnits vid min sida och förhoppningsvis fortsätter att finnas vid min sida ytterligare satsningar.

Resan har bara börjat
Androis – The Fall of Humanity